Varför rata svärmor

Jag och min svärmor är extremt olika. Hon är rätt traditionell och anser framförallt att hennes stackars son inte ska behöva göra just något som är jobbigt. Framförallt inget hushållsarbete.

När vi blev tillsammans var han 23 och hon gjorde då fortfarande hans the och smårgås varje morgon. Knackade på hans rum när vi sov där och frågade när vi skulle stiga upp så hon kunde fixa frukost till honom.

Jag är uppväxt med en mer modern arbetsfördelning hemma och har absolut inga problem att göra saker som är traditionellt manliga och har definitivt inga problem att överlåta en hel del saker på min man som hans mamma tycker han borde slippa.

Vi har inga problem att existera i samma rum men jag har absolut inget gemensamt med tanten. 

När barnen föddes var jag fast besluten att min bristande relation till min svärmor inte skulle drabba hennes relation till barnbarnen. Barnen förtjänar att få ha en så god relation med sin farmor som möjligt.

Men, hon har aldrig varit särskilt intresserad. Hon är risig i kroppen och har varit länge och jag har full förståelse för att hon inte drar med barnen till lekparker eller skogspromenader eller annat som kan bli för tungt för henne men hon är heller inte intresserad av pyssel, eller läsa eller spela spel eller nåt annat. Hennes man (inte barnens farfar) har varit mycket mer engagerad i våra barn än vad hon varit.

Så ja, mina barn har en bättre relation med sina morföräldrar trots att de bott mycket längre bort men jag har verkligen inte motarbetat farmodern. Det har hon gjort helt på egen hand samt faktiskt med hjälp av min man som inte varit aktiv i att planera att vi ska dit och hälsa på. Jag har planerat mot min släkt men han har fått planera mot sin och tja....då blir det som det blir.