Anonym (C) skrev 2024-10-31 14:43:48 följande:
Ja, men på t ex en del lärarprogarm är det så få sökande så alla får plats. Tar man bort kravet på "ej F" så kommer även det med mycket låga kunskapsnivåer bli antagna. Vill vi har lärare som inte når kunskapsnivå E på högskolans lärarprogram?
Vidrae, jag har man för dåliga betyg kommer man inte in på program med höga meritpoäng. Men blir man inte diskvalificerad av ett F i matte kan man kompensera det med många A i andra ämnen och ändå komma in på t ex natur med F i matte. Frågan kvarstår alltså, ska man kunna läsa natur på gymnasiet med F från högstadiet i matte, fysik eller kemi?
Det finns reda ett problem på gymnasiet och högskolan att många studenter har dåliga förekunskaper och onödigt mycket energi måste lägga på att de ska klara studierna. Alternativt blir studenter lurade och tror att de kan klara kvalificerade studier med låga förkunskaper och misslyckas på nästa nivå och slösar tid och pengar,.
fast om betygskriterierna är orimliga och bäddar för att många kommer att få F så är det kanske inte representativt för elevernas kunskaperna utan mer representativt för skolans och betygssystemets tillkortakommanden.
Sen är det inte så att betygen i högstadiet är helt rättvisande för hur en persons förmåga kommer att se ut senare i livet. Men det stänger dörrar och inger en känsla av hopplöshet, och det har väldigt stor inverkan på hur personen kommer att lyckas senare i livet.
Att lärarutbildningarna tar in folk med låga betyg beror ju främst på att få söker till de utbildningarna. Och det i sin tur beror ju på att läraryrket inte är attraktivt för många, pga arbetssituation, lön och att man kanske inte tycker att man vill arbeta med de förutsättningar som skolsystemet och betygssystemet innebär idag.
Är ju inte bara elever och lärare som anser att dagens betygssystem är dåligt. Även regeringens utredare anser det, och kommer troligen att rekommendera en ändring av systemet.
AVSLÖJAR: F-betyg skrotas ? inför nytt betygssystem | Nyheter
Några klipp ur artikeln:
Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär en femtedel av eleverna som lämnar årskurs nio har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent är inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. I övriga EU-länder är motsvarande andel några få procent.
? Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU.
? För att ta en enkel analogi: Den grundläggande idén verkar vara att alla kan hoppa 1,50 höjdhopp. Och de som inte gör det har inget i gymnasieskolan att göra vilket gör att alla hoppar 1,50 om de bara vill och lägger manken till, säger Magnus Henrekson.
? Men så är det ju inte. Skolans uppgift måste därför vara att, för att fortsätta med höjdhopparanalogin, träna människor att hoppa så högt som möjligt givet deras förutsättningar.
