Panik ångest

Din kropp säger ifrån. Jag har haft ångest i 17 år. Dippar med panikångest. 

Det var när en läkare såg hela mig som allt vände.

Han sa att man ofta ser problemet från fel ände. Han sa att jag är utmattad, trött. På högvarv. Kroppen är påfrestad. stress för kroppen kan vara för hård träning, sömnbrist, stress, dålig mat, osv. Kroppen säger ifrån genom att ta fram ångest. Det är kroppens rop på hjälp. Lyssna inåt. Vad behöver Du? 

Sjukskriv dig. Var hemma. Ta hand om dig och gör LUGN träning (simma, lugn promenad, osv). Ät bra mat. Försök få ordning på sömnen (melatonin hjälpte mig, fick det av läkaren). Men dålig sömn hör ihop med oro och panikångest. Det blir bättre när du kommer ner i varv. Kroppen är på högvarv och därför får man ju sömnbesvär. Adrenalinpåslag, ett stresshormon. Kroppen är beredd på att fäkta eller fly.

Så, ta hand om dig. Var hemma. Gå till en läkare. Var snäll mot dig själv och var din egna bästa vän.

Det som de gjorde fel med mig var att de såg bara ÅNGESTEN. Inte allt runt om. Ingen såg mig. Men det gjorde den läkaren till slut som fick ordning på allt.

Fast, jag sa att hon skulle sjukskriva sig 

Förstår dig helt. Nu utgår jag lite från mig själv igen. När jag hade som mest panikångest och var helt slutkörd så tänkte jag också så. Att jag inte kunde sjukskriva mig. Paniktankarna bara flög i huvudet och jag kunde inte se klart. Som andra hade gjort utifrån. Man är helt inne i sin egna ångestbubbla. 

Om du fortsätter köra på så kommer du braka rakt in i väggen till slut. Jag förstår att du känner panik över att sjukskriva dig och speciellt om du inte får jobba som flygvärdinna då. Men, försök se det här utifrån. Vad hade du sagt till en vän i samma situation? Ditt drömyrke var väl att hålla på med naglar. Det finns andra yrken du kan ta så länge om du är i behov av pengar.

Jag var sjukskriven utan vare sig jobb, sparade pengar eller utbildning. Hade inget val. Läkaren tvekade inte en sekund på att sjukskriva mig när jag berättade hur det var. Läkaren var den som sa till mig att jag skulle vara sjukskriven.

Om du sjukskriver dig får du sjukpenning. Det baseras på din inkomst du har nu. När du lär sjukskriven så fokusera enbart på dig själv. När du mår bättre, satsa på utbildning. Då får du CSN. Det borde täcka dina räkningar och allt annat. Du kan dessutom få bostadsbidrag. 

Sjukskriven borde du verkligen kunna bli om du säger hur du mår. Det vore konstigt annars. Allt ordnar sig. Men mitt uppe i paniken ser man inte det.

Det yrket verkar ändå inte bra för dig, med så usla arbetstider. Du behöver återhämtning och det får du inte där. 

Satsa först på ett bra mående. Därefter din utbildning så du får en bra grund. Har du gymnasieexame? Annars är en bra idé att ordna den, senare. 

Nör du fått din utbildning. Ta ett jobb. Spara pengar. Ta körkort.

Men först! Din hälsa. 

En sak i taget, så kommer det bli bra. 

Men kolla, vilken bra grund du har. Bra gjort av dig! 

Det låter som att du verkligen hade behövt vara sjukskriven helt ett litet tag. Skulle du kunna kontakta vårdcentralen angående ditt mående? Du kan få stöd av en samtalsterapeut där. Vill du inte bli sjukskriven så kanske du kan börja där iallafall? Ofta kan man boka tid till dem direkt på nätet. Men jag skulle verkligen tro att du hade behövt det för att komma på fötter. Din kropp säger ifrån och du behöver lyssna på den innan du blir tvungen att vara hemma för ingenting funkar.

Jag orkade inte ens göra en macka på morgonen när jag var som värst och sov 14h/dygn. 

Och bara tanken att gå utanför dörren gav mig panikångest. Ångesten kom av att jag var helt slutkörd. 

De började tro att jag hade social fobi men som sagt man kollade på fel ände. Jag fick det, av min utmattning. Vanligtvis är jag inte sådan.