Hej! Som rubriken låter så har jag en extrem barnlängtan. Men jag är i mitten av mina studier så barn hade inte passat bra just nu?
Dock så överväger jag och min sambo att börja försöka ändå. :)
Håller på att bli galen, ena sekunden vill jag vänta med barn och nästa gråter jag av längtan.
Någon som väntat med att skaffa barn tills efter studierna? Var det värt väntan eller hade ni skaffat barn tidigare?
Åh vad kul att ni har bra erfarenheter med bägge delar. Jag läser en 5årig rätt så krävande utbildning och har nu 2,5år kvar.
Jag har egentligen ingen vettig anledning till att skaffa barn redan nu (är endast 22år) men längtan äter upp mig. Min sambo är 24 och han längtar nog lika mycket som mig.
Jag har alltid varit en person som följer huvudet och inte känslorna men står inte ut!
Att skaffa barn direkt efter studierma är inte så smart. Beroende på yrke så kan det vara svårt att komma in på arbetsmarknaden som nyutexaminerad. Väbtar du dessutom kanske 2-4 år för att du vill ha ett eller ett par barn så kommee du behöva söka jobb som ung, förälder och utan erfarenhet. Risken är tyvärr att du gräver en grav för dig själv. Om det är för långt att vänta till du pluggat fördigt och hunnit få ett jobb och helst jobbat lite, så skulle jag tycka att det är bättre med studieuppehåll och fortsätta studierna när barnet eller barnen går på förskolan sen. Om ni har råd.
Det är lite så jag resonerat också. Behöver säkert vänta runt en 4-5år från nu ifall vi väljer att vänta.
Har vänner i lite olika åldrar och min närmsta vän har 2 ungar. Har även 2 äldre syskon som väntar/har barn.
Mina föräldrar börjar också komma upp i åren då de fick mig väldigt sent. Vill att de också ska ha tid och ork för sina barnbarn.
Jag förstår att det egentligen är ?smartast? att vänta. Men har svårt att se att jag kommer vara lyckligare av att vänta ut utbildningen + något/några år till.
Vad roligt med så mycket svar!
Min sambo och jag bor i en storstad. Han jobbar och jag har redan arbetet upp min sgi och har en del sparat.
Att hoppa av utbildningen är inget alternativ då detta är min drömutbildning och var ganska svårt att bli antagen på.
Vi har nog alla förutsättningar för barn men enda anledningen till att jag vill vänta är att jag gärna hade velat vara hemma länge med dem. Får vi barn nu hade jag helst velat fortsätta plugga samtidigt vilket kan blir stressigt och man hinner inte njuta på samma vis som om man skulle vara helt ledig.
Åh jag förstår dig :') Är i samma ålder och känner precis likadant. Min sambo arbetar, själv har jag inte lika "stabil" situation dock. Så det smartaste är väl kanske att vänta. Men samtidigt så vill jag ju bli gravid och få en bebis nuuuu.
Ååh skönt att inte vara ensam om det iaf :)
Känner mig ibland dum som känner så starkt fast man bara är 22. Vi får stötta varandra <3
Vill ni ha mer än ett barn? Har ni inget emot om ålderskillnaden blir väldigt stor? Vill du plugga samtidigt som du har en krävande bebis? Ofta handlar det inte om att hinna njuta eller inte utan det handlar om att hinna överleva. Hinna ät, sova och amma. Njuta är rätt naivt ;) . Jag hade en svår förlossning med akut snitt. Sedan kom ett barn som inte sov en natt på 3 år. Då var det tur att både jag och min make var hemma samtidigt. Sedan ville vi h barnen rätt tätt och när tvåan kom hade hon kolik.
Hur mycket kan din kille vara föräldraledig samtidigt som du pluggar? Har ni råd med en studerande och en föräldraledig? Måste han ta ut 7 dagar i veckan då? Vill du lämna tidigt på förskolan? Vill ni köpa hus? Vill ni ha råd att vara lediga lov och högtider?
Jag väntade. Pluggade, jobbade, köpte drömgården, gifte oss och sparade pengar innan barnen kom :) Det var bra för nu har vi ekonomi till allt vi vill göra. God ekonomi kan köpa mycket tid tillsammans .
Dessutom är jag väldigt glad att jag inte skaffade barn med sambon jag var tillsammans med när jag var under 25.. Enligt statistik så håller mycket få par som får barn i er ålder ihop när barnet fyller 10. Ni är säkert undantaget men det kan vara bra att ha i åtanke om du vill ha en kärnfamilj .
Dina föräldrar kan väl knappt vara pensionärer ännu? min mamma fick mig när hon var ung och hon jobbar fortfarande. Hon har inte speciellt mycket tid med sina barnbarn.
Jo vi vill nog ha mer än ett barn. Åldersskillnaden blir endast (Max) 4år och statistiskt är det bättre att ha stor åldersskillnad mellan barnen, då är sannolikheten större att föräldrarna håller ihop.
Alla har ju olika erfarenheter av bebistiden. Jag har tidigare arbetat heltid samtidigt som jag pluggat heltid och löst det bra. Tänker att bebis inte kan vara mycket värre.
Man är ändå två i relationen och man hjälps åt.
Vill tro att vi kommer hålla, (än har vi inga som helst problem) oavsett vet jag att min partner kommer bli en suverän pappa.
Och gällande mina föräldrar så är min pappa pensioner och min mamma går snart i pension.
Vi har ju ännu inte bestämt oss om vi ska börja försöka då jag värdesätter min utbildning. Ville bara skriva av mig lite då min barnlängtan är så stark.
Tror absolut det kommer bli bra hur ni än väljer.
Men en bebis är hundra gånger mer krävande än jobb och studier. Vår var och är duktig med att äta och sova osv, men man kan inte planera någon tid alls med bebis utan får leva helt efter bebis behov, allt tar längre tid 😂
Ja det tror nog jag med! Tycker det ska bli så spännande!
Man vet verkligen inte vad man ska vänta sig, alla barn är olika med. Och känns som många har helt olika erfarenheter och uppfattningar om hur jobbigt det är.
Just nu känns det som jag har alldeles för mycket tid till allt. Och ser fram emot en mer kaotisk vardag. 😅