Maken har ingen lust

Vad gör du när han inte får stånd, vad säger du till honom? 

Ha, ha?
Varför har du inte sagt mycket? 
Vad sägs som att säga att han inte behöver få stånd, att han inte behöver känna att det måste leda till sex och bara säga till honom att han ska slappna av och njuta och inte känna några krav. Tex kan du låta honom ligga på mage först och smeka benen rumpan., pungen bakifrån. Så vända sig och fortsätta. Låta honom förstå att han inte behöver känna någon press. 

Jag tror i första hand att han måste känna att han duger och att du älskar honom. Fast, ärligt talat tvivlar jag på att du gör det. 

Du kan ju fråga honom om han vill smeka dig. Du kan säga att du tycker så mycket om att känna hans händer och mun. 

Genom alla inlägg framkommer det att han är väldigt osäker på sin lust, funktion och sig själv. Han kanske inte känner sig älskad, och att han duger, och jag kan tänka mig att han har rätt. 

Han gillar att de ligger och smeker varandra, men han tar inte initiativ. Jag tror att den med mest lust kanske måste hjälpa den med mindre. Jag tror att hon behöver visa att hon älskar honom mer än hon gör... Och kanske fundera på om hon egentligen älskar honom ( mer än som en vän) 

Hon har frågat vad hon kan göra. Vissa saker kan man inte be om, typ "berätta att du älskar mig och att du tycker om min kropp och kuk"." Visa att du älskar mig, och gör det trovärdigt" . 

I min förra relation blev jag ibland stressad under sex, så att det låste sig. Mitt ex sa "var inte stressad" fast jag kunde inte ta till mig det. Jag trodde ändå att han tyckte att jag var tråkig och jobbig när jag blev stressad.. Det hjälpte inte. Det låste sig. Jag trodde inte att mitt ex tyckte att mina bröst var fina (och det tyckte han nog inte heller) Vad skulle jag säga "berätta att du tycker att mina bröst är fina och bete dig som om du älskade dem". Det funkar liksom inte. 

I början på min förra relation blev jag ibland stressad även med min nya man, men han sa att jag var så fin, så fin, och att jag inte behövde känna någon stress. Han sa "du behöver inte komma" . Han sa "du kan bara njuta" "det behöver inte leda till något". Vi kan pausa också. Jag ville inte pausa. Jag kunde hänge mig, för jag kände hans värme, Hans kärlek.. Sådant kan man inte be om..Nu blir jag aldrig någonsin stressad. 

TS tycker att han ska gå på egen sexterapi, att han ska söka hjälp, men hur hon bemöter honom framgår inte. Jag har svårt att se värmen och kärleken.

Jag säger inget om att hon kanske har tröttnat på honom. Det kan bli så. 

Jag tycker inte det är något fel i fall hon tappat känslor. Ifall hon inte känner den kärleken som krävs längre. Ibland måste man ställa sig den frågan. 

Jag förstår att det är jobbigt och så vidare, men ändå tror jag det är det som behövs. Att visa att hon verkligen vill hjälpa honom, och att hon älskar hans kropp och kuk. Allt hon beskriver om honom är ju att han har så dåligt självförtroende 

Visst har han ett ansvar osv, men det du kan göra är att ge honom mer kärlek, tålamod, och uppskattning sexuellt. Jag tror att det är den bästa vägen, i och med att han har så väldigt dåligt självförtroende. 

Ja, det är sant. Jag fick den känslan. Hon skriver nämligen inget kärleksfullt om honom. 
Men visst, det är mycket möjligt att hon älskar honom, på. riktigt, mer än att bara tycka om honom som person, vän och far till deras barn. Men jag fick inte den känslan i hennes sätt att uttrycka sig. Men självklart vet inte jag. 

Du borde fråga dig själv. Vad är kärlek för dig, och vad är skillnaden mellan vän och syskonkärlek, jämfört med sk kärleken till en livspartner. (eller vad man nu ska kalla det, kanske romantisk kärlek) 

För mig kännetecknas kärlek i en romantisk relation av en starkare kärlek, en värme till den man älskar, och att man vill att den ska må bra, och att man känner en drivkraft, och vilja, att hjälpa till med det. 
Några viktiga delar i kärlek är närhet. Både fysiskt och psykiskt, och bland det fysiska ryms sex som en del. 
Man vill uppleva saker med den man älskar, man vill dela både det som är vackert, roligt, men också jobbigt, och man vill planera framtiden med den personen, och ser fram emot det.

Självklart kan man bli besviken, arg, ledsen på den man älskar, men det bör finnas en längtan och drivkraft att komma över det tillsammans. 

Nej det var inte det jag menade heller, utan det jag menar är det allmänna intrycket i texten. Han har ju har sökt hjälp för erektionbesvär. Han har tagit Viagra, och han äter testosteron, men hela tiden återkommer detta att han är så osäker och har så dåligt självförtroende, ändå föreslår hon egen sexterapi. Det känns verkligen som att han behöver mer stöd och få känna att han duger. Jag tror det är jättesvårt att jobba med det mycket själv. Jag tror verkligen det är vad han saknar, är att känna att han duger,  sedan tror jag att kanske båda tappat känslor.

Hon skriver själv att de blivit som vänner, och det var exakt det jag menade.
Kanske från bådas håll, men jag tror hon måste vara ärlig mot sig själv. 

Men hallå, han har ju sökt för erektionsbesvär. För vissa är det inte lämpligt att ta olika potensmedel, och det kan bla vara när man behandlas mot högt blodtryck. Han kanske inte vill riskera få en stroke!  Vi vet inte vad läkaren sa.
Det finns faktiskt annat i livet som är viktigt, som jag tycker du är väldigt okänslig för.
Han kanske själv vet att han kan få stånd själv, men det funkar inte med henne pga stress och osäkerhet. Rädsla att inte duga, att inte kunna prestera enligt hennes önskemål. Det kan vara en anledning att han faktiskt inte söker läkare åter igen.