Förälder oförmögen att göra någonting

Det låter som att även den friska är helt oförmögen och handlingsförlamad, annars hade den bara vägrat laga den typen av mat och hållit sig till enklare rätter. Hur kommer det sig att båda dessa vuxna är så oförmögna av sig? 

Båda verkar vara tafatta.

Den föräldern tycker synd om den sjuka. Men den personen har varit sjuk i 5 år. 

Den sjuke kan ha ont och smärtor, trötthet m.m.

Jo, men då kanske man kan tänka sig att äta enklare mat också. Hur många äter mat som tar flera timmar att laga varje dag. Aldrig kunna äta färdigs köttbullar utan man ska ha hemrullade köttbullar eller kroppkakor. Kroppkakor ska du först skala potatis, man ska koka den. Steka fläsk, lök (skiva detta innan), blanda ihop allt detta till en deg, koka igen. Det är liksom inte typ att göra en enkel Köttfärssås där man bara steker/bryner nötfärs och slänger på med kryddor och krossade tomater. 

Utan att vilja ursäkta den sjukes beteende - för det verkar onekligen lite överdrivet och orimligt - så kanske den friska kan göra större satser och frysa in. Typ köttbullar kan man ju stå och steka en timme eller så en söndag, eller ännu lättare, steka i ugn, och sen frysa in. Kalops är utmärkt för storkok, eller använda slökokare till. Kroppkakor kan man också förbereda mer och ha i kylen för att koka en annan dag. 

En del människor blir passiva och själviska när de blir äldre. En del drabbas av depression, ångest eller andra problem efter cancerdiagnos. Det kan finnas anledningar till den sjukes beteende som förklarar beteendet, och som måste tas i tu med för att få en förändring. Eller också behöver personen bara skakas om och förstå att hen inte kan få behandling som en sjuk och hen nu är frisk. 

Jag hör nog att den friska lagar massa mat vissa dagar också.. men ska man ha dessa måltider till både lunch och middag och dessutom ha variation så tar det oavsett tid. Den friska får ju aldrig vila. Får aldrig återhämta sig. Eftersom att den sjuka inte ens kan ställa in saker i diskmaskinen och stökar ner, inte kan göra några praktiska saker så går ju helgerna till stor del åt att städa också. Så jag ser det orimliga i detta. Särskilt när den sjuka har så pass mycket umgänge med folk varje dag. Allt som är kul finns det ork till, bre sin egna smörgås, nej då blev det jättejobbigt. 

Finns egentligen inget du kan göra mer än att prata med dina föräldrar. Sedan är det upp till dem hur de lever. Jag beklagar din förälders sjukdom. Jag tror också att depression, ångest osv kan komma i samband med den fysiska diagnosen. Däremot verkar hen må ganska ok nu psykiskt då hen ägnar så mycket tid åt vänner, nöjen och socialt liv flera timmar varje dag. Lite märkligt. Samtidigt så handlingsförlamad med enkla basis sysslor?

Jag tror att dina föräldrar sakta, i takt med sjukdomen gått in i dessa roller. Den sjuke är just nu stabil men har fått ett invant beteende och omedvetet "utnyttjar" situationen som faktiskt inte är densamma längre. Det är nu invanda beteenden. Att äta tidskrävande måltider alla mål om dagen samt variation är orimligt. Hemma ser hen sig fortfarande som sjuk och vill bli ompysslad, den andre föräldern kör bara på i det invanda beteendet och kan nog inte med att ifrågasätta den sjuk/friska föräldern. Nej någon måtta får det vara. Självklart hjälper man en sjuk men när den klarar sig själv och mår ok finns ingen anledning att slita ut sig på det där sättet.

Vad säger den sjuke när du påtalat dens orimliga beteende? 

Vad händer om du bjuder med den friske föräldern på en weekend nånstans, säger att du vill ha lite ett till ett tid? Så den andre får klara sig själv ett par dagar?

Separation är det enda! Alltså, är man så orkeslös ska man läggas in. Det där är till 110% bluff och båg och BS!

Helt sjukt och personen kommer undan med detta!