Osäker och lättkränkt

Min filosofi är så här:

Jag har inte kommit till världen för att behaga någon annan än mig själv.

Jag låter ingen annan berätta hur jag ska vara eller vad jag ska göra i livet, det är mitt beslut att ta och det äger jag.

Men sen blir jag glad för alla människor som trots min attityd tycker att jag är bra som kollega, kul att hänga med och göra saker med. Jag uppskattar deras goda sidor och tänker att de flesta har någon sak som de behöver jobba med men de kan vara jättetrevliga och fullt kompetenta för det. 

Kräv inte av en introvert att presentera för 50 man och gilla det.
Kräv inte av en extravert att hålla inne med åsikter- boxa in dem till att ta lagom utrymme under mötet.

Varken jag eller mina medmänniskor måste vara perfekta, och det är härligt när kollegor kan vara ärliga och berätta om sina misstag och rädslor. När vi känner varandra blir vi starkare som organisation och kan täcka upp för varandras brister.

Du är säkert en positiv pusselbit i helheten men tyvärr är många organisationer dåliga på att ge återkoppling och du behöver kanske mer bekräftelse än du får.
Sök efter en chef som ger återkoppling, och skriv bok över vilka kollegor eller vänner som faktiskt säger snälla saker till dig? Så att du ser att det negativa bara är en liten del i helheten. Sen ska man också överväga om den återkoppling man får är sakligt grundad eller om någon bara är orättvis eller på dåligt humör av annan anledning än en själv.