Min man ljög om diamantring

Jag hade nog funderat på varför min man kände ett behov av ljuga om det här? Har han dålig självkänsla? Vill han, även i andra aspekter, verka flashig? Hur är jag själv? Är det viktigt för mig att ha dyra saker? Kan det ha påverkat honom?

Sedan hade jag pratat med honom. Varit ärlig. Ja, du snokade men... ja, han ljög. Ni kan kanske inte lita på varandra fullt ut, är det något ni kan jobba på?

Säg att du tänker försäkra ringen och undra om han har några intyg på dess äkthet så att du inte behöver värdera den själv.

Ha den värderad. Sedan kan du konfrontera honom.

Klurigt, på ett sätt hade jag blivit glad att det var en labbodlad diamant och inte en överprisad blodsdiamant som stöttar hemska förhållanden och som är prissatt över sitt värde. Hade ju uppskattat om mannen var ärlig från början, men hade varit ännu mer sur om han tvunget skulle köpa en "äkta" diamant.

ja du och vad står det på försäkringen? för man försäkrar väl en 300 000 krs ring

Jag skulle aldrig vilja/våga gå runt med en ring för 300 000, så av den anledningen hade jag tyckt det var bra. Däremot undrar jag hur väl ni känner varandra? Du litar inte på honom och rotar. Han ljuger väldigt grovt.

Ställ in bröllopet eller skjut åtminstone upp det ett par år och lär känna varandra. 
Ett äktenskap i nuläget kommer med största sannolikhet inte fungera. Lycka till och lägg korten på bordet. Ni har båda gjort fel!

Bara, driver du? Hoppas du själv har mer då, än jagar rika män.

Tror det mer vanliga är att man inte har det. 

Varför kollade du hans mail? Tror du han är otrogen? Eller var det för du faktiskt ville få tag i nån form av kvitto på ringen? Fast hur visste du att det var i ett mail isåfall. 

Äh, säg att du vill ha ett bevis på äktheten bara.