Anonym (Ledsen och sårad)

Mon 17 Feb 21:42

50 svar

Saknar det intima....

Jag har ett relativt nytt förhållande som varat i lite mer än 1 år. För att vara ärlig, det jag saknar i förhållandet är det intima och framförallt sexet.

Om det nu skulle spela någon roll så är jag kvinna och är tillsammans med en man.

Jag älskar sex, och att få vara nära och intim med den jag älskar. Att ha någon som tar på mig och finner mig attraktiv. Jag älskar att hångla och att man tar på varandra, och det behöver inte leda till sex varje gång.

Ja, han säger att jag är attraktiv men jag känner att det är mest ord.. jag känner inte ända in i själen att han menar det. Han vill bara hångla om det sedan leder till sex, det har hänt ett fåtal gånger att det hänt annars också men då har det varit för att jag tryckt ner tungan i halsen på honom.. 😅 Varje gång han besvarat mitt hångel så får jag en massa förhoppningar på sex och blir så besviken när det inte blir av.

Det stora problemen vi har i förhållandet är just sex. Jag vill inte tvinga honom, men samtidigt måste jag ju tvinga mig att hålla tillbaka eftersom han inte känner något sug. Ofta säger han "jag vet inte om jag är sugen just nu", då säger jag att vi kan väl försöka för att se vad som händer, om det bara blir en mysig stund att man tar på varandra och kysser varandra, eller om det leder till sex längre fram. Men han vill inte ens försöka.....

Jag känner mig så otroligt misslyckad som människa. Är så fruktansvärt less på att gång efter gång få ett NEJ som svar... 😭

För några månader sedan bestämde vi att vi har sex minst två gånger i veckan, det funkade hur bra som helst och vi var aldrig osams. Sedan hände något, jag vet inte vad och han säger att han inte heller vet.

Innan dess bokade jag tid för att träffa familjerådgivningen, vi gick dit en gång och pratade. Jag tyckte det var skönt att prata om oss som par med andra människor, så vi bokade in en ny tid. Jag ville dit igen men inte han eftersom det blivit så mycket bättre mellan oss, så jag avbokade den för hans skull.

Vi hade ett stort bråk för två veckor sedan. Han tycker att jag borde gå och prata med någon om min självkänsla, och jag sa att det är ju pga honom och att han inte vill ha mig på det intima planet som gör att min självkänsla är helt på botten. Och att jag bokat in nya tider till familjerådgivningen på nytt och sedan avbokat de för att han vill det. Han säger att jag borde boka in tid till en psykolog för att få hjälp, men det är ju vi som par som behöver hjälp... Efter det bråket bokade faktiskt han in en ny tid, så vi får se vad som händer då.

Jag älskar honom och är kär i honom, han säger att han känner samma för mig... men jag vet inte om jag tror på det längre. Det känns mest som att jag behövs till att laga mat, diska, tvätta, plocka undan, hjälpa barn (inga gemensamma) med läxor och sånt.

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 22:32

#4

Anonym (Jaha) skrev 2025-02-17 21:55:21 följande:

Är man och har saknat sex, intimitet och vardagshångel i flera år nu, minns inte senast vi hade sex.
Inte tillsammans i alla fall utan mer som att hon hjälper mig. Känns inte ok för mig - sex ska vara ömsesidigt.
Jag köper fullt ut att det är hormonrally, torra slemhinnor och bristande lust men, efter ett antal år ,,, Hur gör man? Kan man på något sätt få sex och ändå respektera hennes läge? Ska man bara vänta ut en förändring?
Är den bästa kvinna jag träffat men saknar verkligen det sexliv vi hade

Tyvärr har jag även varit den kvinnan..

Jag och pappan till mina barn var tillsammans i 20+ år och tyvärr kände jag mer och mer att jag inte var kär i honom, att jag växt i från honom.
Innan jag gjorde slut helt var vi mest inneboende med varandra som bodde i samma hus med gemensamma barn

Det gick många år som vi varken pussades, kramades, tog på varandra och allra minst hade sex.
Jag är en sån som inte kan ha sex med någon jag inte har känslor för.

Jag känner samma sak om min pojkvän.. jag älskar att vi kan prata med varandra om allt, som man gör med en bästa vän. Det är det sexuella som inte fungerar, jag vet inte vad jag ska göra längre.

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 22:52

#7

Anonym (Jorå) skrev 2025-02-17 22:07:47 följande:

Det låter som att du verkligen kämpar med en djup frustration och sorg över att inte känna dig önskad och bekräftad på det sätt du behöver. Jag tycker det är jättebra att ni har bokat in en ny tid hos familjerådgivningen, för det verkar som att ni har en del att reda ut tillsammans.

Du känner dig avvisad och otillräcklig, och det är helt förståeligt att det påverkar din självkänsla. Det betyder dock inte att det är du som är "misslyckad" ? det här är ett relationsproblem, inte ett personligt misslyckande.

Ni verkar ha väldigt olika behov när det kommer till intimitet. Det betyder inte att någon av er har "fel", men det är något ni måste hitta ett sätt att hantera.

Eftersom du värderar intimitet även utanför sexet, kan ni hitta andra sätt att vara nära varandra? Massage, att ligga sked, att ha djupa samtal utan krav på att det ska leda någonstans?

Du älskar honom, men känner du dig lycklig i relationen? Det låter som att du gör mycket för honom och hans familj, men får du det du behöver tillbaka?
Vad händer om du slutar anpassa dig så mycket?
Vad händer om du fokuserar mer på vad du behöver för att må bra, oavsett om han möter dig där eller inte?

Om inget förändras ? kan du leva med det här på sikt? Hur ser ditt drömscenario ut i en relation? Är det något du kan få här, eller behöver du något annat?

Det låter som att du verkligen vill att det ska funka, men att du också börjar tvivla. Det är okej att ha de känslorna. Jag tror att familjerådgivningen kan vara en bra plats att få klarhet i om ni kan hitta tillbaka till varandra ? eller om det kanske är dags att fundera på om du förtjänar mer.

Om jag gör...... Jag älskar honom så mycket, han är min bästa vän och vi kan prata om allt - utom om detta.

Han tycker att det är jobbigt att jag pressar honom, genom att antingen fråga honom om sex eller börjar röra honom. Jag säger att det är jobbigt för mig också att behöva hålla tillbaka hela tiden och inte få vara intim med den jag älskar.

Vi ligger i varandras knä, håller om varandra och t.ex skedar. Jag älskar det, men jag vill även ha mer.... ???? Mitt sätt att verkligen slappna av efter en jobbig dag är just intimitet, sex. För honom är det tvärtom, sex stressar honom.

Han säger att han någon gång vill ha chansen att ta initiativet till sex, vilket jag sa i somras att absolut, jag vill inget hellre än att bli förförd. Efter 1,5 månad orkade jag inte vänta längre...

Det konstiga är att i fredags tog han initiativet! Han sa efteråt att han bara bestämde sig för att han skulle vara sugen på sex och blev det, och han sa även att han tyckte att det gått för lång tid sedan senast. Därför blev jag besviken igår när han inte ville, först eftersom han sagt det han sagt dagarna innan, plus att vi bestämt att vi skulle ha sex två gånger i veckan och igår var det sista dagen.

Jag sa att då vill jag ha det imorgon (alltså idag) eller på tisdag eftersom mina barn kommer hem hit sen. Och så var tjafset igång... Så jag gick och la mig på soffan istället och är så himla irriterad, arg, ledsen och besviken.

Om det var så lätt att bestämma sig för att vara sugen just då, varför inte tänka så igen?

Han äter en medicin sedan några år tillbaka som kan göra att man tappar sexlusten, och jag tycker att han väldigt ofta skyller på den. Om problemet nu är medicinen, hur kan man då plötsligt bestämma en dag att "då ska jag vara sugen" och då blir sexet av? Det är ju inte så att han lät bli att ta medicinen den dagen...

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 22:59

#8

Anonym (Fs) skrev 2025-02-17 22:09:45 följande:

Kvinnor som tröttnat på sex med sin man går inte att få igång igen,,tyvärr jag har aldrig hört att det skett, så tillvida hon inte varit sjuk eller liknande, du har alternativen: 1, lämna, 2, få sex på annat håll, 3, sluta att ta intiati, sluta försätt dig i situationer där din lust väcks, typ att ligga nära o hålla om din fru, eller se på när hon är naken,, det tar 10 år av frustration o känslan av att vara avvisad, sedan kommer du vara fri från sexlust till din fru,,tillfredställ dig själv så ofta du kan, // lycka till

Jag är kvinna och förstår hur du tänker, jag var så med mitt ex. Men eftersom jag inte längre var kär i honom och ville göra slut kände jag att jag inte kan ge honom några förhoppningar. Jag var inte intresserad av något som helst förhållande med honom, förutom som medförälder till våra barn.

Att sluta ta initiativ till något man så gärna vill göra med den personen man älskar, det är inte lätt.. så jag förstår hur "Jaha" har det.

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 23:01

#9

burleskburkläsk skrev 2025-02-17 22:36:00 följande:

Jag är singel och man.

Det var bra läsning så tack, i år skall jag hitta mig en kvinna.

Fan vad man kan sakna hångel och varma hårda kramar, hångel är så förbannat härligt!

Ligga och bara titta in i ett par ögon som kärleksfullt tittar tillbaka.

Somna i famnen på varann.
Tassa upp för att fixa frukost på sängen.

Etc etc etc

Mitt singelliv dör 2025! 🥳

Ja, denna längtan kan vara så fruktansvärt jobbigt... Tyvärr.

Stort lycka till i ditt sökande! 🍀

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 23:40

#12

Anonym (Jaha) skrev 2025-02-17 23:24:55 följande:

Saknar det spontana, ligga ute på tomten, på altanbordet, kunna ha en snabbis eller ett morgon-nyp. Eller bara ligga nära , med handen runt en sov tutte utan att det behöver bli sex - bara vara nära.
Vardagshångel om man så vill.

Jag längtar så mycket över att börja morgonen med sex, det finns inget bättre sätt att börja dagen på. Då tänker man tillbaka på morgonen med ett leende, och det blir lättare att hantera eventuella problem som kan hända under dagen. Så är jag iaf.

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 23:46

#14

Anonym (Nykär) skrev 2025-02-17 23:27:12 följande:

Ni borde vara nykära och ligga dom kaniner, även om han hämmas av medicin. Det känns som om det gått väldigt fort för er om ni redan är sambos dessutom. Är det bara du som har barn eller även han?

Jag saknade närhet som inte per automatik skulle leda till sex med mitt ex. Jag älskar att bara vara nära, att kramas och kyssas utan att det leder till något just där och då. Vill helst ha min partner som "levande gosedjur" i sängen och vara väldigt nära.

Jag och exet var tillsammans i över 20 år när jag till sist avslutade det hela. Parterapi tyckte han var onödigt till det var helt över och han föreslog det. Vi bråkade ofta om sex och initiativ och jag försökte förklara vad jag behövde men det gick inte in.

Nu har jag en nygammal kärlek i mitt liv (sen innan relationen med exet). Vi kramas, vi kysser, vi ligger och myser i soffan, jag får vara nära när vi ska sova och vips kommer lusten.

Rent spontant så säger din sambo det han vet att du vill höra för att stanna och ger dig lite smulor så hoppet hålls uppe.

Jag vet, det är just i den fasen jag är och vill inte vara ifrån honom en sekund... Bara ligga i hans famn, hångla, ha sex...

Vi är inte sambos på pappret, men han och hans barn bor så gott som här och tanken är väl att de ska flytta hit till mig och mina två barn.

Så du var i samma sits med ditt ex, du ville vara nära och intim men inte han?

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Mon 17 Feb 23:54

#15

Anonym (Jaha) skrev 2025-02-17 23:41:28 följande:

Jag får ligga sked och får utan problem en "sovtutte" med knoppstånd men det känns bara som rutin, inte som att det ska leda vidare. Är nöjd med att få vara nära men det känns som att något saknas.

Hur länge känner du att det är okej för dig att bara få vara nöjd, och inte komma vidare till nästa steg?tt

Jag känner att jag börjar tröttna på detta väntande. Ja, han blir stressad av att jag pratar om sex och försöker se till att det händer något, men JAG blir också stressad när han vägrar prata om det!

"Jag är hellre själv, än att känna mig ensam i en tvåsamhet."

Det sa jag till mitt ex, och det har jag sagt till min pojkvän. Eftersom jag börjar känna mig så igen så tycker inte jag att det är ett bra tecken på att detta kommer att hålla i det långa loppet..

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Tue 18 Feb 00:11

#18

Anonym (d) skrev 2025-02-18 00:00:00 följande:

Här verkar han ha ansträngt sig men det dög inte länge.

Det dög absolut!

Det som sårar mig är att han inte har gjort detta tidigare, om det nu var så enkelt att bara bestämma sig sådär huxflux en kväll.
HAN har sagt att vi ska ha sex minst två gånger i veckan, det var hans förslag, som gjorde mig så otroligt glad och sedan blir det inte så på flera veckor. Och han vet inte varför.

Anonym (Ledsen och sårad) Trådstartaren

Tue 18 Feb 00:16

#20

burleskburkläsk skrev 2025-02-18 00:05:35 följande:

Tack fina trådstartare! 🤗

Jag hoppas allt blir bra för dig med, tror dock att mannen i ditt liv är villig att förlora vad ni har...och det skall du inte acceptera.
Det är otroligt svårt att gå vidare.

Ett tips är att försöka träffa någon (ej över internet), berätta vad du behövt att stå ut med och slippa bli hustomte/mamma.

Det känns så ibland, att det inte kommer att sluta bra, tyvärr.

Min tanke var aldrig att träffa någon ny, jag ville vara själv med mina barn efter separationen med deras pappa.

Sen träffade jag min pojkvän som tog mig med storm, det har alltid känts som att det ska vara vi två. Men det här med sex är en viktig del för mig i ett förhållande, det är inget jag vill vara utan.

Saknar det intima....

INNEHÅLL