Saknar det intima....
Jag har ett relativt nytt förhållande som varat i lite mer än 1 år. För att vara ärlig, det jag saknar i förhållandet är det intima och framförallt sexet.
Om det nu skulle spela någon roll så är jag kvinna och är tillsammans med en man.
Jag älskar sex, och att få vara nära och intim med den jag älskar. Att ha någon som tar på mig och finner mig attraktiv. Jag älskar att hångla och att man tar på varandra, och det behöver inte leda till sex varje gång.
Ja, han säger att jag är attraktiv men jag känner att det är mest ord.. jag känner inte ända in i själen att han menar det. Han vill bara hångla om det sedan leder till sex, det har hänt ett fåtal gånger att det hänt annars också men då har det varit för att jag tryckt ner tungan i halsen på honom.. 😅 Varje gång han besvarat mitt hångel så får jag en massa förhoppningar på sex och blir så besviken när det inte blir av.
Det stora problemen vi har i förhållandet är just sex. Jag vill inte tvinga honom, men samtidigt måste jag ju tvinga mig att hålla tillbaka eftersom han inte känner något sug. Ofta säger han "jag vet inte om jag är sugen just nu", då säger jag att vi kan väl försöka för att se vad som händer, om det bara blir en mysig stund att man tar på varandra och kysser varandra, eller om det leder till sex längre fram. Men han vill inte ens försöka.....
Jag känner mig så otroligt misslyckad som människa. Är så fruktansvärt less på att gång efter gång få ett NEJ som svar... 😭
För några månader sedan bestämde vi att vi har sex minst två gånger i veckan, det funkade hur bra som helst och vi var aldrig osams. Sedan hände något, jag vet inte vad och han säger att han inte heller vet.
Innan dess bokade jag tid för att träffa familjerådgivningen, vi gick dit en gång och pratade. Jag tyckte det var skönt att prata om oss som par med andra människor, så vi bokade in en ny tid. Jag ville dit igen men inte han eftersom det blivit så mycket bättre mellan oss, så jag avbokade den för hans skull.
Vi hade ett stort bråk för två veckor sedan. Han tycker att jag borde gå och prata med någon om min självkänsla, och jag sa att det är ju pga honom och att han inte vill ha mig på det intima planet som gör att min självkänsla är helt på botten. Och att jag bokat in nya tider till familjerådgivningen på nytt och sedan avbokat de för att han vill det. Han säger att jag borde boka in tid till en psykolog för att få hjälp, men det är ju vi som par som behöver hjälp... Efter det bråket bokade faktiskt han in en ny tid, så vi får se vad som händer då.
Jag älskar honom och är kär i honom, han säger att han känner samma för mig... men jag vet inte om jag tror på det längre. Det känns mest som att jag behövs till att laga mat, diska, tvätta, plocka undan, hjälpa barn (inga gemensamma) med läxor och sånt.
