Jag orkar inte lyssna på min sambo

Hon har uppenbarligen stort behov av att analysera och ventilera det som hänt under dagen. Du bör försöka lyssna, men också respektfullt förklara för henne att du ibland har svårt att hänga med och intressera sig när hon pratar lite för mycket om sitt jobb. Kanske kunde hon sammanfatta lite mer.

Du kan också prova att göra egna associationer och inpass, kanske avbryta och berätta om något som du har varit med om och som du vill ha hennes synpunkter på. Även om det gäller fotboll. Ni ska försöka göra varandra lyckliga.

Har du känslor för din partner fortfarande? För detta, som du beskriver brukar vara ett tecken på att det inte finns så mkt kvar i ett förhållande/äktenskap?

Men vad fan, klart man vill prata om vad som hänt på läkarbesök och vad som händer på jobbet med sin partner? Det verkar väl sjukt rimligt. Man bryr sig väl om sin partners hälsa och vardag på jobbet?

Vad vill du prata om då? Vill inte du berätta om motsvarande för henne? 

Roligt inlägg, jag kan förstå att TS kan bli lite trött på tomprat.

Men anfall är bästa försvar. Bryt in, fråga, varför sa hon så där, blev inte NN sur då, vad tycker du att hen borde ha gjort etc.

Då blir det ett samtal i stället för monolog.

Och när du säger ifrån säger hon vad? Vad pratar du själv om?

Bilar, pattar och öl kanske

Ja tycker de e svårt å prata med en vuxen människa, 
på jobbet är ju en sak då ska ju man oftast lösa något,
Men bo ihop å prata varje dag om vad liksom, jobba äta sova e ju inte så mycke å prata om !

Gillade du att gå på dagis?
Vad hette din bästa kompis när du var sju år?
Varför finns det två sorters semlor, med och utan klump?
Hur tror du att det går i Mellanöstern?
Hur tror du det går för Ukraina?
Vad är viktigast för att du ska må bra?
Vad var det bästa med din mamma?
Har någon äldre tafsat på dig när du var yngre?
Ska vi städa på vinden?
Vilken mat tycker du är allra godast?
Vad vill du bli uppskattad för på jobbet?
När är det som bäst på jobbet?
Tror du att vi borde fondspara?

...

Fan, jag ska skriva en bok. "Hundra frågor du glömt att ställa till din partner"

Ja, man blir så fruktansvärt trött på och trött av tomprat.

Nej och åter nej till att börja fråga så som du skriver.
Jag förstår verkligen TS och en del andra i tråden.

Att bara prata för pratandets skull, utan något som helst syfte, utan substans, utan anknytning till oss eller vårt liv, utan något ämne som har någon anknytning till oss, det är bara totalt värdelöst och dränerar bara energi.

Att prata om sådant som:
varför sa hon så där, blev inte NN sur då, vad tycker du att hen borde ha gjort etc.
upplever jag bara som negativt och helt värdelöst.

Jag samtalar mycket gärna med min sambo, om allt möjligt. Men för att pratet inte ska dränera energi så måste det åtminstone ha någon anknytning till oss och till vårt liv, eller måste handla om något ämne som har en konkret betydelse i vårt liv. Även att samtala med varandra när det enda syftet är att ömsesidigt stärka de sociala banden mellan oss tycker jag är bra och helt ok, jag deltar gärna i dessa samtal.
Men att bara prat-prata om sådana saker som du nämner, prata om personer och saker som helt och hållet saknar substans för oss, det är bara negativt och kan bara påverka våra känslor och vår kärlek i negativ riktning.

Om min sambo skulle vilja prata om sådana saker som du skriver och om sådant prat skulle kunna påverka henne positivt, om hon t ex skulle bli sexuellt upphetsad av sådant och vill ligga, ja då skulle jag utan tvekan finna ett syfte och jag skulle lätt kunna samtala med henne och tomprata. I så fall skulle jag ta initiativ och vara konkret och leda in henne på sådana samtal.
Men jag har aldrig i någonsin upplevt eller ens hört talas om att tomprat som saknar alla substans skulle kunna leda fram till vare sig sexuell upphetsning, ökade känslor av förälskelse eller några som helst positiva känslor av något slag.

Om man har som syfte och mål att skapa några som helst positiva känslor som ska kunna ge något utfall av något slag så finns väl en miljon bättre sätt och bättre ämnen att samtala om.

Nu kanske du har tagit lite dåliga exempel för att jag ska kunna bilda mig en rättvis bild av hennes pratande. Jag tycker att samtal med chefen och läkarbesök låter som självklara saker man berättar om för en partner och för partnern tycker jag att dessa ämnen borde vara rätt intressanta ändå?