Skiljsmässa anledning
Du är inte skyldig att förklara någonting.
Han kan förstås vilja det, men du är väl inte livegen?
Du har rätt att känna och må precis som du vill. Vill du inte dela ditt liv med vederbörande så är det så.
Inlägg från: Anonym (Anna)
|
-
-
Hoppas ni får träffa någon bra där då.Anonym (Danshil) skrev 2025-02-28 13:39:24 följande:Tack för svar! Jag har ju gett honom anledningar som att jag inte har mått bra i relationen, jag har känt mig instängd, jag känner mig inte hörd, jag vill inte mer, det har inte fungerat med min familj och det har varit jobbigt för mig att vara inklämd i mitten och försöka balansera honom och min familj, vi har inte gjort så mycket som par, jag kan inte se mig själv vara med honom resten av mitt liv, jag har haft panikkänslor av att vara hemma mm mm. Så jag tycker att beslutet är väl genomtänkt.Det han hade önskat var att jag hade pratat om detta tidigare så att han hade kunnat ändra på sig eller att vi hade kunnat försöka jobba på dessa olika tankar som jag har brottats med själv (jag har alltså inte sagt något till honom utan tänkt /burit på detta själv).Anledningen till varför jag inte har velat säga något till honom tidigare är dels pga att då hade det med största sannolikhet blivit en slags övertalningskampanj då han hade gett olika argument till varför jag skulle stanna kvar i förhållandet (han är väldigt bra på att argumentera). Han hade helt enkelt försökt på olika sätt att bryta ner mina anledningar till att lämna.Men han vill ändå att jag ska ge honom en eller flera "riktiga" anledningar till varför jag ville skilja mig...Vi går nu på familjerådgivning och kanske kan det hjälpa att prata om detta där.
Som hjälper dig att få fram budskapet på ett bra sätt utan att ifrågasätta.
Det brukar vara symptomatiskt att man får den rektionen när man vill lämna relationen. "Varför har du inte sagt något". Medan man själv tycker att man varit tydlig i flera år utan att se någon förbättring/förändring.
Samtidigt kan man fråga sig - om partnern har haft mer att ge, kunnat vara mer omtänksam, kunnat hantera mer av hemarbetet eller vad det nu må vara - varför måste hen få en signal om det? Vill man inte göra sin partner glad och nöjd och vara en fin make/hustru oavsett?
Jag menar, jag vill att min man ska göra saker för att han vill och för att vi delar på det, inte för att jag hotar att lämna. -
Hon har ju skrivit redan i trådstarten att hon gett honom anledningar. Men han köper inte dem eller tycker inte att de räcker...Anonym (J) skrev 2025-02-28 14:35:04 följande:
Nej, skyldig är man inte. Men nu för tiden verkar folk tänka bara på sig själva. Okej om det är en otrogen nisse . Men om man bara väljer att dra från en dag till en annan Kan det vara schysst att iallafall säga varför. Lite. Varför är folk så rädda för det? Konflikträdsla?
Har själv sett folk på nära håll vara ledsna pga gamla förhållanden i sådär 20 år. Inte personen i sig. De har gått vidare. Där är en vanlig missuppfattning, man tror direkt att den har känslor kvar. Men de undrar Varför de blev lämnade, varför dög man inte? Vad gjorde man för fel?
Den funderingen är inte snäll att lämna någon med. Har man varit tillsammans en längre tid så kan man väl åtminstone vara lite schysst. Berötta varför, sen gå. Blir det diskussion, sura miner, gråt vad som, jamen säg bara att Nej! Jag har bestämt mig. Hejdå.
Så.
Det ska räcka så.