Hej,Jag är 26 år och har ingen funktionsnedsättning. Jag har inga problem med att betala hyran, handla, ta hand om mig själv eller ha sociala relationer. Jag har heller aldrig haft spelproblem och har inte tagit något på avbetalning sedan 2019.Mitt enda ekonomiska problem är en skuld på cirka 50 000 kr hos Kronofogden, som uppstod när jag var arbetslös. Eftersom jag har haft försörjningsstöd det senaste året har jag inte kunnat betala av den, men jag söker aktivt jobb för att kunna leva självständigt. Så snart jag får en inkomst vill jag lägga upp en avbetalningsplan.Den enda grunden socialtjänsten verkar ha för att föreslå förvaltarskap är att jag under vissa perioder har druckit för mycket och blivit omhändertagen för berusning några gånger. Men i övrigt är jag frisk, klarar mig själv och har alltid betalat mina räkningar i tid ? hyra, el, internet och hemförsäkring.Problemen började först när min ekonomihandläggare tog över betalningarna. Hon glömde räkningar, betalade för lite och på bara fyra månader hamnade jag hos inkasso två gånger.Nu har jag tagit emot hjälp för mina alkoholvanor och åkte frivilligt till ett behandlingshem på socialtjänstens begäran, även om jag själv anser att öppenvård hade räckt. Sju dagar efter att jag kom dit loggade jag in på 1177 av en helt annan anledning ? och upptäckte av en slump att en läkare jag bara träffat fyra gånger hade skrivit ett läkarintyg för förvaltarskap. Vi har aldrig ens pratat om god man eller förvaltare.När jag ringde min handläggare och frågade varför de skickat in det nu när jag är hjälpsökande ? och inte tidigare om det nu var så brådskande ? nekade hon först till att ha gjort det. Senare samma dag erkände hon att det faktiskt var hon som gjort anmälan, men att hon först ville prata ihop sig med ekonomihandläggaren innan de informerade mig. Då hade det redan gått 13 dagar sedan anmälan skickades in.Var planen att aldrig berätta för mig?Min fråga är nu: Hur stor är chansen att ett förvaltarskap faktiskt beviljas i min situation? Jag har aldrig ens haft en god man och har alltid skött min ekonomi själv när jag fått hantera den. För mig skulle ett förvaltarskap inte vara till någon hjälp ? snarare tvärtom. Det får mig att känna mig sviken, arg och djupt förnedrad att behöva fråga någon om tillåtelse för saker jag normalt har full kontroll över.De har även skickat brev till de närmaste anhöriga,som är mina föräldrar och dem tycker att det är helt absurt att jag ska ha förvaltare och dom kommer båda att skicka in deras förklaring varför. Jag har också förberett mig för det värsta och jag har nu redan 8 st nära anhöriga som kan överklaga beslutet åt mig.