Vad är det för fel på mig?
AndreaBD skrev 2025-03-05 16:27:13 följande:
Rädslan är inte befogad med vem som helst. Rädslan är bara befogad om man blir ihop med någon som inte kan kontrollera sig. Och det brukar man märka ....Okej HAR själv råkat ut för det, så NU vet jag vad jag måste undvika. Men där gäller det ju att gå vid första slaget. Och helst ännu tidigare, eftersom man brukar se om någon är aggressiv. Om någon är aggressiv verbalt, så är risken stor att han också slår till. Jag tror inte att det förekommer många våldtäkter i relationer nuförtiden. Det är ju höga straff på det. Och även där - man behöver inte vänta så länge. FÖRRE våldtäkt kommer det säkert t.ex. att mannen inte bryr sig om ens gränser (t.ex. sexuella, men också andra). Vill man ha en relation så kan man läsa på om vad som är "red flags", vilka män man ska undvika. Lite psykologi hjälper ganska mycket.
Och även med äktenskap är det inte stor risk med vem som helst. Det är stor risk om man väljer en dålig partner. Man har en hel del kontroll där själv. Sedan KAN folk råka ut för att partnern lämnar dem oförväntat. Det kunde man då inte veta, och det är säkert jobbigt. Men kanske inte vanligt. ALLA har inte 50 % risk. Själv har jag inte mycket risk, eftersom jag har hittat precis rätt man nu. Risken att vi inte ska hålla ihop är försvinnande liten.
Och som sagt - inte alla tycker att det måste hålla hela livet.
Du äcklas av samlag? Har du provat? Jag undrar bara för att det är en skillnad. Kvinnor som aldrig har haft sex äcklas mycket oftare av det. Inte så konstigt, varför ska de göra det om de äcklas? Men samtidigt vet man ju då inte - i teorin och innan man själv har erfarenhet har väl de flesta kvinnor tyckt det som unga. Så då är det inte onormalt faktiskt. Ålder och livserfarenhet spelar stor roll där.
Annars tycker jag inte det är såå onormalt att inte vilja ha en relation. Huvudsaken är att du vet vad du vill.
Ja många säger att man ska gå vid första slaget?Problemet är att det är svårt ofta pga trauma bonding. Lever du i en sådan här relation hamnar du också i normalisering, och bryts ner långsamt.
En slags hjärntvätt helt enkelt. Sedan är det för det mesta svårt att lämna pga eftervåld. Ibland är det först då, när man tar steget som det hela eskalerar och kan sluta väldigt tragiskt.Ibland kan man behöva stöd av kvinnojouren och bo på ett skyddat boende, i just den fasen.
Det är en komplex rävsax. Och det är normalt att bryta upp och gå tillbaks många gånger, innan man kan lämna relationen. Det gäller att inte ge upp.