Tappat allt

Bara 14 tabletter för att totalt rubba mig vid 21 års ålder :/

Skulle jag lista alla symptom som jag har erfarit skulle det nog bli över 100 styckna liksom! Och nu har det gått så pass lång tid. Det är oproportionerligt mycket lidande i förhållande till tiden som jag tog sertralinet (2 veckor). Nu har det gått 2 och en halv månad sen jag slutade förra året i December. Det är skrattretande att det förföljer mig så länge, ett dumt förhastat och ogenomtänkt beslut ? med stöd av vården. Så dumt! :( De verkligt läskiga symptomen kom också för 4 veckor sedan, med stress, halsbränna, sömnbris pga oförmåga att sova särdeles läng, koncentrationsvårigheter, anhedoni, brännande känslor på kroppen, andningssvårigheter, oregelbunden hjärtrytm, halsbränna, ledvärk, förstoppning, synförändringar, tinnitus, huvudvärk, trötthet så att jag grät, disassocistion, och andra smärtor, kallsvett, och så vidare. Finner det tokgalet att jag tvingas genomlida detta, och rädd att dessa påfrestningar drabbar min skolgång, inlärningsförmåga, kreativitet, problemlösnings förmåga och att jag kanske ska få minnesförlust eller i övrigt sämre kognitiva förmågor eller balanssinne. Och jag blir arg när jag tänker på orsaken till det hela, att jag själv inte tog reda på något om medicinen för jag litade på läkaren samt min pappa som också råkade jobba med att sälja antidepressiva, så jag blev lite blind att tro att det var ofarligt lite som en Alvedon. 

Också jobbigt är att min pappa inte alls förstår att det är sertralinet, eller vägrar tro det, och menar att det bara är att skärpa till sig och inte klaga. Kan inte prata med honom om hur jag mår, han säger att han aldrig mer ens vill höra ordet ?sertralin?. Men mamma är mer förstående. Just nu är dock mina symptom mest:
 - stress. kan helt plötsligt få stress från ingenstans
 - sömnstörningar
 - förstoppning
 - viktnedgång utan att jag anstränger mig
 - tinnitus
 - torra ögon
 - neuropati (odiagnostiserad dock, detta har varit mycket besvärligt och jag åt mycket Alvedon i början för att kunna sova men har blivit bättre nu)
 - anhedoni (verkar vara en mildare variant) i perioder
 - koncentrationssvårigheter
 - ledsmärta
 - spända muskler

Jo men jag känner mig konstigt nog inte orolig över det, idag känner jag mig superglad trots tinnitus, sömnbrist och smärta vilket är märkligt. 

Grejen är att när jag är snäll när jag ringer, så avvisar dem mig rätt fort. Jag åt ex. Alvedon på lägsta dosen (1 tablett om dagen) i 2 månader i sträck och insåg sen att det kan inte vara bra för min lever, frågade om att testa mig själv för att vara säker på allt var okej, men fick ett ?oroa dig inte? till svar. Jag kanske behöver stå på mig eller luras? Säga: Hur fan tänker du nu? Haha. Men förstår om det blir otrevligt.. :/

När jag ringer psykiatrin undrar dem varför jag slutade. Väldigt lite förståelse för utsättningssymptomen. 

Sen använder den AI-bot jag använder källor, så det finns vetenskapliga källor på vad den säger. Enligt den återhämtar sig de flesta efter 6 veckor med utsättningssymptom, eller 2 - 6 månader från utsättningssymptomen, och jag fick dem för 4 veckor sen nu. 

 

Sen funderar jag på om jag har mani, för min farmors pappa var bipolär.