Män och initiativförmåga
Hur är er erfarenhet av män när det kommer till initiativförmåga? Jag upplever att det alltid är jag som får vara den drivande i kontakten med män. De kan vara det under en väldigt kort period bara, men det är alltid jag som får föra konversationen framåt. Detta trots att de uttalat med tydlighet att de är kära och när man väl ses är väldigt verbala och tydliga med hur de ser på mig. Men när man inte ses hör de visserligen av sig, men relationen utvecklas inte om inte jag tar det initiativet och drar det åt det hållet. Varför är det så? Detta handlar alltså om män där jag vet att de har känslor för mig av romantisk art och inte bara sexuellt.Jag drar denna slutsats både i nuet och retrospekt, har alltid varit så. Enda gången jag upplevt motsatsen är om jag själv varit extremt ointresserad.