Arv

Ta över huset och flytta då gravarna som ligger på gården till Svenska Kyrkans allmänna gravplatser.
Sälj huset och ta alla peng själv!

"För att kunna ge bort en fastighet, ställs vissa krav på hur detta dokumenteras. Som du säkert är bekant med, krävs det att ett avtal om fastighetsöverlåtelse är skriftligt. Detta gäller också när fastigheten överlåts som en gåva.

Gåvan måste dokumenteras av ett gåvobrev som undertecknas av både givaren och mottagaren. Gåvobrevet måste också tydligt innehålla vilken fastighet det gäller, inklusive fullständig fastighetsbeteckning. Om flera personer är mottagare av gåvan måste också förtydliga om varje mottagare har lika rätt till gåvan, eller annars hur den är uppdelad.

Ofta rekommenderas också att gåvobrevet ska bevittnas av två personer. Det är i sig inget krav för att gåvan ska vara giltig, men Lantmäteriet som inskrivningsmyndighet kräver att detta bevittnas och kan annars förklara lagfartsansökan som vilande. För att underlätta för er själva, kan ni därför se till att gåvobrevet bevittnas redan från början.

En viktig aspekt att bestämma sig om, är om gåvan ska utgöra förskott på arv eller inte. Om du exempelvis har två barn och ger en fastighet till ett av barnen, kan det ses som rättvist att fastigheten är ett förskott på arvet vid ditt slutliga frånfälle. Då justeras din kvarlåtenskap så att det barn som inte fick en fastighet istället åtnjuter mer av arvet. Det är därför viktigt att du kommer ihåg att i gåvobrevet redogöra för om gåvan är ett förskott på arv eller inte.

När gåvobrevet är på plats och i sin ordning, är det dags att ansöka om lagfart. Det gör ni som sagt hos Lantmäteriet som inskrivningsmyndighet. Detta måste göras inom tre månader från undertecknandet av gåvobrevet."

I Sverige är gåvoskatten avskaffad sedan flera år tillbaka. Det innebär att mottagaren av gåvan inte behöver betala skatt på gåvans värde, och givaren inte heller får göra något motsvarande skatteavdrag för gåvan.

När mottagaren så småningom säljer fastigheten och ska betala vinstskatt, är det viktigt för denna att veta hur kapitalvinsten ska beräknas. Det är vanligtvis skillnaden mellan försäljningspriset och anskaffningsbeloppet, men för en gåva utgår som bekant ingen köpeskilling. Det man gör istället, är att gåvogivarens inköpspris överförs till mottagaren för beräkningen. Vinsten räknas alltså som skillnaden mellan mottagarens försäljningspris och givarens köpeskilling.

Även om ingen gåvoskatt utgår när en fastighet överlåts, så kommer en stämpelskatt uttas när lagfarten registreras hos Lantmäteriet. Storleken på denna beräknas som 1,5 % av det högsta av priset och taxeringsvärdet. För en gåva, är det då normal taxeringsvärdet som denna beräknas på. För en fastighet med ett taxeringsvärde på 2 000 000 kronor, är stämpelskatten således 30 000 kronor, plus en expeditionsavgift på 825 kronor.

tessin.com/sv/blogg/vad-galler-nar-man-ger-bort-en-fastighet-som-gava/

Hur gick diskussionerna när ni tog beslutet att sprida deras aska där och även upprätta en minnesplats? Ni måste ju ha haft en plan för det då? 

Sprida aska gör man ju ofta utan minnesplats, så ni kan ju ta bort stenen och aldrig berätta för en köpare vad den platsen betyder för er. 

Hur som helst tycker jag inte att du har större ansvar än dina syskon att ta över huset. Jag förstår din pappa, men han måste också förstå att ni inte kan låta er styras av det förflutna utan måste få hitta era egna vägar i livet. 

Om tomten är stor nog kan ni flytta minneslunden till ett hörn, stycka av en bit tomt och ha kvar den biten, eventuellt bygga en liten stuga bredvid och sälja resten. 

Sorgligt nog får man acceptera att ens barn inte kan eller vill ta över ens hus. Det ska man tänka på innan man skapar fasta minnesmärken på en plats som kanske inte kommer vara kvar i släkten. Du kan inte tvingas ta över ett hus bara för att de andra inte kan pga en minnesplats. 

De kommer förmodligen bli arga på dig, men det är inte du som har köpt marken, byggt huset och skapat minneslunden. Det är inte ditt personliga ansvar.

Jag tycker ni ska sälja fastigheten och dela på pengarna. Samägande är en bra väg om man vill bli ovänner. Det bästa är att EN äger eller att ingen äger. 

Om man säljer till marknadspris, är det en vanlig försäljning, har inget att göra med arv.

Om man säljer under marknadspriset till en bröstarvinge, blir skillnaden mellan försäljningspriset och marknadspriset ett förskott på arv. Blandat fång. 

I vilket fall som helst måste du vara tydlig med vad du vill.  Man kan ju inte tvingas eller känna sig tvingad att ta ett sånt åtagande utan vilja själv.  Bättre lite sura miner nu,  om det nu ens blir det, än att du ska ha detta och släpa på resten av livet.