Anonym (Micki) skrev 2025-03-29 16:00:52 följande:
Ja så är det säkert. Jag är själv jätte förvånad jag överhuvudtaget försatt mig i denna situation då jag aldrig kunnat tro att jag skulle vara otrogen. Jag har inte dåligt samvete mot min sambo. Det känns mera som jag svikit mina barn gällande den biten. Sambon har aldrig varit otrogen vad jag vet om men däremot aggressiv.
Sambon har ännu för någon dag sedan sagt han verkligen vill kämpa för att vi ska få det bra tillsammans igen. Jag vet inte vad jag vill då jag kommit till den punkt att jag inser att jag måste tänka på mitt egna välmående.
Jag förstår att vi förmodligen aldrig kommer bli ett par, jag och kollegan, men känslorna finns ändå där och det är det svåraste. Det känns lite lättare på fritiden då jag inte hela tiden blir påmind om honom men på jobbet dras jag igen tillbaka till de starka känslorna. Vi jobbar dessutom väldigt nära varandra och jag ser och hör honom så gott som varje dag. Frågar jag honom vad han gjort i helgen svarar han alltid "JAG har varit på fest hos en kompis..." och nämner ALDRIG sin flickvän men då han inte vet att jag hör svarar han på samma fråga till en annan "jag och Lise har varit på fest hos en kompis...". Varför kan man ju fråga sig..
Du sviker dina barn genom att stanna kvar i ett stormigt förhållande med en aggressiv sambo.
Och du har inte mandat att bestämma vem som ska befinna sig i dina barns liv. Vill tex din sambo ta steget att lämna dig för att HAN träffat nån annan så kan du inte göra något åt det alls.
Å andra sidan...Varför ska inte en annan kvinna få chans att vara i dina barns liv om du nu ändå går och hoppas på kollegan ? - det är ju samma sak...
