Jag trivs inte i Sverige

Jag kommer antagligen bli väldigt ensam till en början där ja. Men samtidigt så ser jag fler möjligheter på att få LEVA. Ett tag arbeta som ris odlare, sedan verkstad, sedan med djur... Känns som att möjligheterna är oändliga egentligen att få göra nya saker och inte bli så fast inrutad som man blir här.

Även så är det lite mer påtvingat socialt. Så kanske man mår lite bättre och de gånger man inte mår bra så kan man ju säga det på svenska så förstår ingen det ändå utan man kan få den sociala biten till att endast vara i positivt mående och interaktioner / samtal.

Finner allt så långsamt här i Sverige. Och så grått och allt ska vara så stabilt hela tiden när det kommer till utbildningar osv. Medan i andra länder så finns det mekaniker som inte har varit tvungna att gå fordonsprogrammet i 3 år som ex.

Som du ser så har jag inte jättehöga ambitioner på att nå toppen av societeten, utan att få omge mig av människor som inte dömer en dåligt bara för att man mår dåligt. Är inte någon kvinno, barn eller djur misshandlare men uppfattar mig som hatad, åtminstone p internet här. 

Var i mitt hemland 2 månader en gång. Fick på den korta tiden erbjudande om att gifta mig med en jättesöt tjej. Hon verkade väldigt intresserad också. Här springer kvinnorna så fort dom ser en komma gående 200 meter bort.
Visst, att jag "kom från Sverige" hade säkert en liten del i det. Men de var vänligare och mer öppna och inte dömande mot mig som man är här. Har även fått erbjudande inom Europa om giftermål med. Men i Sverige finns ingen i vettig ålder som är intresserad överhuvudtaget (längre). Fick en hel del giftförfrågningar av unga kvinnor förr några gick till och med ner på knä för mig (invandrare faktiskt) men även från svenskar, men mådde för dåligt för att se att jag skulle klara av det då. 

Min plan är som sagt, leva kvar här för den jag lever för här, Går plus minus noll på lönen i princip. Sedan dra till Norge, arbeta hårt 2 år. Betala av så mycket jag kan andra året och spara första året. Sedan dra ner till Asien och se vart jag kan landa lite och lära känna folk, sedan dra tillbaka till Norge och jobba 1 år och sedanpendla sådär genom åren lite tills jag kan landa helt i Asien. Och på vägen så kanske jag hinner gifta mig och skaffa barn. 

Kommer även få ett arv på 65% av lånet som jag har. Så det kanske inte behöver ta så många år efter att den jag tar hand om har gått bort tills att jag har skaffat mig en familj ändå.

Vill starta upp en liten mek-verkstad, eller hjälpa djur / kanske båda? Sedan lära mig programmering eller utbilda mig inom djurvård.
Nu håller jag på att avsluta det sista av gymnasiet och blir förmodligen klar till sommaren så jag kan alltid hoppa tillbaka för utbildning som jag kan ha nytta av sen där i Asien.