Anonym (Trogen) skrev 2025-04-05 13:35:11 följande:
Det är precis så jag menar. Att man försöker beskriva otroheten från alla sidor och inte bara en.
Det är så lätt att bara beskriva otrohet från en sida när det i verkligheten är hela relationen/ familjen som påverkas. För att inte tala om hur allas framtid påverkas.
Nu har jag inte direkt kommit i kontakt med just detta med otrohet men jag har haft andra kriser i relationen att hantera och något jag lärt mig av detta är att man måste lyssna på varandra och att allas känslor måste beaktas. Att utse en syndabock och sedan kräva att denne ska stå för hela jobbet att laga relationen fungerar inte, har jag surt fått lära mig
Anonym (Trogen) skrev 2025-04-05 14:34:27 följande:
Du missar helt.
Om man vill rädda en relation, oavsett vilken kris det handlar om, måste man vara beredd att lyssna på varandra och inte kräva fullständig underkastelse av den andra parten, för att gå vidare.
Du talar om empati och konsekvenser. Empati förutsätter jag att alla som lever tillsammans också känner för varandra. Gör man inte det ska man inte leva i en relation över huvud taget.
Konsekvenser är något man känner, inte något man utdelar till någon man älskar och vill fortsätta leva med. Det handlar inte om att uppfostra varandra när vuxna människor lever i en relation med.
När man går in i en relation gör man detta eftersom man delar värderingar och älskar varandra sådan man är.
Jag skulle inte gå in i en relation med någon som saknade sunt förnuft.
Jag talar alltså om vuxna relationer mellan mogna människor som vill leva tillsammans även i framtiden.
Du har ju en poäng men du verkar själv missa att alla argument för att reparera relarionen efter otrohet också är argument för att inte göra det värre/förstöra med otrohet.
Det räcker inte med att leva upp till ansvaret att inte vara otrogen, man har också ansvaret att reparera efter partnerns, jo kanske lite, men den som inte saknar sunt förnuft förstår att det inte bara otroheten som blev snett,
Mitt fel som inte tog ansvar men konsekvenserna är bådas ansvar
väcker väl också känslor måste beaktas?
Om man då också resonerar som otrogna eller möjliggörare gör, man ska slippa -konsekvenser, vuxna ska inte uppfostra varandra som om det bara är barn som ska få konsekvenser när de gör fel.
- Nej, jag vill inte städa mitt rum förbannade gubbjävel
att pappa känner sej dåligt respekterad kan ju få någon konsekvens
men om pappa råkat vara lite otrogen och får sova på soffan i ett halvår har han offerall som pyjamas, konsekvenser utdelar man inte till någon man älskar.
"
Att utse en syndabock och sedan kräva att denne ska stå för hela jobbet att laga relationen fungerar inte, har jag surt fått lära mig."
Om båda bidragit till relarionen varit dålig kanske det inte finns en syndabock till att det blev som det blev. Men att göra det ännu värre, ökar inte det risken den andre också är otrogen?
Nu är det ju inte så att otrohet enbart förekommer i dåliga relationer
men även när det är......
om det blev parterapi istället för skilsmässa
Vad kan man få lära sej där?
Att säga
Inte mitt fel att jag inte tog ansvaret att inte vara otrogen, man ger inte konsekvenser till någon man älskar men konsekvenserna av mina handlingar är bådas ansvar?
När man går in i en relation gör man detta eftersom man delar värderingar och älskar varandra sådan man är.
Jag skulle inte gå in i en relation med någon som saknade sunt förnuft.
Hur många skulle medvetet gå in relation med någon som kommer att vara otrogen?
Det är ju först senare man inser att man inte hade samma värderingar, är olika värderigar ett argument för skillsmässa?
Argument för att jämna ut det med hämdkull på sidan av?
Det är så lätt att bara beskriva otrohet från en sida när det i verkligheten är hela relationen/ familjen som påverkas. För att inte tala om hur allas framtid påverkas.
no shit sherlock, och ännu ett argument för att inte vara otrogen
