Vad gör man efter en otrohet?
ClumsySmurf skrev 2025-04-06 14:11:21 följande:
otrohet är inget man gör tillsamans
Inlägg från: Anonym (Trogen)
|
-
Du verkar vilja missförstå.
-
Jag har aldrig påstått att "konsekvenser inte är något man utdelar till någon man älskar"ClumsySmurf skrev 2025-04-06 14:10:11 följande:Hur ska konsekvenser är inget man utdelar till någon man älskar tolkas?Anonym (Trogen) skrev 2025-04-06 13:17:35 följande:[...]
Har aldrig påstått att den "skyldige" ska slippa konsekvenser. Men att tro att det är konsekvenserna som lappar ihop en relation är fel. Det måste finnas en uttalad vilja hos partnern att reparera och då måste man gå varandra tillmötes.
[...]jag nämnde det, men jag tvivlar på att slippa vara syndabock för sina handlingar är ett utmärkt sätt att komma framåt.Anonym (Trogen) skrev 2025-04-06 13:17:35 följande:Det måste finnas en uttalad vilja hos partnern att reparera och då måste man gå varandra tillmötes. Då är par terapi ett utmärkt sätt att komma framåt.det var jag som nämnde detAnonym (Trogen) skrev 2025-04-06 13:17:35 följande:Har aldrig nämnt eller påstått "att jämna ut med hämdknull" är någon väg framåt det får stå för dig. Om detta kommer från någon par terapeut så måste jag tyvärr säga att denne inte varit kompetent i sin yrkesutövning.
i två frågor du inte svarade på
Jag har sagt att konsekvenser läker inga sår. Har aldrig träffat någon som säger att de konsekvenser man delat ut till sin partner gjort att man mår bättre, snarare ökar det avståndet mellan varandra.
Har aldrig påstått att man inte ska stå för sina handlingar. Självklart måste man göra detta. När jag talar om syndabockar så talar jag om när man inte kan släppa vad som hänt utan fortsätter ta upp saken än fast man sagt att man vill gå vidare.
Då har man utsett en syndabock för att relationen inte fungerar. -
Vad har detta med min trådstart att göra? Om det är sant som skrivs i media att minst 25% av svenskarna varit otrogna någon gång i sina förhållanden/äktenskap, så visar detta att det inte är någon speciell typ av människa som är otrogen utan att det kan hända de flesta av oss.AlterEgon skrev 2025-04-06 15:17:01 följande:Vad har då 3/4 av befolkningen som 1/4 saknar då? Tilfälle? Droger? Diagnoser? Självkontroll? Världens bästa ursäkt?
75% är inte otrogna och det är väl bra tycker jag. Varför skulle dessa ha en diagnos? tycker du -
Men då förstår du ju inte frågan. Frågan utgår ju från att en otrohet skett.AlterEgon skrev 2025-04-06 15:57:08 följande:Det som otrogna saknar, ryggrad, självkontroll, moral, o.s.v.
Och dom trogna har tillräckligt av något av ovanstående för att vara trogna.
Din trådstart: Min fråga till er är Hur ska den otrogne göra för att det ska lämna så små sår som möjligt?
Jo, låt bli. Kan dom inte, så är både frågan o svaren irrelevanta, då dom otrogna inte har ryggrad, självkontroll, moral, o.s.v.. för då skiter dom i att dom skapar sår till att börja med.
Livet i en relation är inte helt lätt, man kommer att såra varandra på olika sätt och detta tar tar man hand om tillsammans. Tror inte jag träffat någon som aldrig blivit sårad av sin partner, otrohet är en av många olika sätt att såra varandra på.
Det finns gott om relationer där man sårat varandra med tex otrohet men man lägger detta bakom sig och går vidare tillsammans. Det är dessa jag vänder min fråga till. -
Jag tror och egentligen vet jag att vad du varit med om inte är särskilt ovanligt. Ni är många som varit med om detta och som klarat av det.Anonym (Syndaren) skrev 2025-04-06 15:46:21 följande:
Jag var otrogen. Det var inga känslor inblandade med den dom jag var otrogen med. Det var lust, utforskade av min sexualitet och en person som jag var otroligt attraherad av.
jag berättade för min sambo vad jag hade gjort. Det var fruktansvärt och jag försökte vara så ärlig och transparent som möjligt om vad som hänt. Min sambo var knäckt och jag förstod hur mycket jag skadat personen i mitt liv.
jag flyttade aldrig ut, barnen fick aldrig veta och vi försökte sköta detta så smidigt som möjligt. Jag försökte finnas där för min sambo. Efter några dagar så kunde vi prata och min sambo bestämde sig för att stanna och ge oss en ny chans.
Jag har inga ursäkter för det vi gjorde och jag förstår inte hur jag kunde göra det jag gjorde. Det är kämpigt men jag kommer att göra allt för att finnas där och älska min sambo.
Tror att om man verkligen älskar varandra så kan man klara av detta tillsammans. -
Om man älskar varandra eller ej har sällan något med otrohet att göra. Medan det är en förutsättning för att kunna fortsätta tillsammans efter otrohet.AlterEgon skrev 2025-04-06 18:24:42 följande:Jag tror att om man VERKLIGEN älskar varandra, hade man inte varit otrogen mot sin partner.
Älskar man någon vill man väll inte göra dim illa?
Otrohet har ingenting med att man vill varandra illa att göra.
Det har helt andra biologiska orsaker som har med driften att blanda sina gener med flera att göra, ibland blir människan kidnappad av denna drift och kan inte stå emot.
Det finns biologiska teorier som försöker förklara varför otrohet förekommer. Evolutionärt sett kan otrohet ha varit en strategi för att öka chansen att sprida sina gener.
För män kan det innebära att ha fler avkommor genom att para sig med flera partners, medan kvinnor kan ha sökt genetisk variation eller säkerhet genom att ha relationer med flera män.
-
Du kanske skulle ägna lite tid åt biologiska och psykologiska studier innan du uttalade dig.AlterEgon skrev 2025-04-06 19:13:56 följande:Vilket bullshit
Om min man skulle vara otrogen skulle jag inte utgå från att han inte älskade mig. utan slicka min sårade stolthet och göra vad som krävs för att vi skulle kunna gå vidare tillsammans. Det är i alla fall vad jag hoppas att jag kan göra. Skulle inte kasta bort allt vi har tillsammans för en otrohet. Förutsatt att min man fortfarande vill fortsätta med mig alltså.
Du har säkert en annan strategi -
Jag tror precis som dig att det nog har lite med ålder att göra. Men jag tror samtidigt att mycket handlar om drömmen om det perfekta äktenskapet/relationen.Anonym (H) skrev 2025-04-06 19:48:08 följande:
Skulle inte offra ett äktenskap med barn för en otrohet. Är min man otrogen en gång får han gärna behålla det för sig själv - men är han notrorisk otrogen kan han dra åt helvete. Så här skulle jag nog inte känna när jag var yngre, men med åldern är jag mer självsäker och vet mitt eget värde och är inte svartsjuk av mig
När vi väl insett detta är det lättare att vara ödmjuk inför livets prövningar.
När man växt ihop och känner kärlek till sin partner, har en familj och minnen ihop väger detta så mycket tyngre 'n vad en tillfällig otrohet gör.
Det är i alla fall så jag känner. -
Eftersom jag känner min man rätt så bra tror jag, så här. Då skulle han ha talat om för mig för länge sedan att han träffat någon annan och att han inte vill fortsätta vårt äktenskap. Varför tror jag då det? Jo, vi har talat om detta och vi har lovat varandra att göra just detta.Anonym (Ja du) skrev 2025-04-06 21:33:40 följande:Då måste jag fråga, om din man hade haft en annan kvinna vid sidan av erat äktenskap i flera år. Hur skulle du ställa dig då?
Ingen av oss vill leva i ett äktenskap där känslorna försvunnit.
Vet inte om detta besvarar din fråga men så är det. Jag skulle inte kunna leva med någon som delar sin tid mellan mig och en annan kvinna. Detsamma gäller för min man.
Vi har talat om det rätt ofta eftersom jag möter på det här i mitt arbete så vi är nog mera förberedda än de flesta. Men som sagt när det gäller en enstaka otrohet utan känslor inblandade är jag ganska säker på att vi skulle klara av att gå vidare tillsammans. -
Läs mitt svar ovan #76Anonym (Ja du) skrev 2025-04-06 21:33:40 följande:Då måste jag fråga, om din man hade haft en annan kvinna vid sidan av erat äktenskap i flera år. Hur skulle du ställa dig då?
-
Förstår du inte skillnaden mellan en enstaka otrohet och en relation med en annan så vet jag inte hur jag ska kunna svara på din frågaAlterEgon skrev 2025-04-06 21:48:03 följande:Det var inte mitt fel! Det var mina gener som tvingade mej söka genetisk variation!
-
Du talar alltså utifrån egen erfarenhet förstår jag. Det varierar nog men ingen har väl sagt att förhållandet blir bättre efter otrohet. Var det dåligt innan så blir det ju inte bättre efter.ClumsySmurf skrev 2025-04-07 00:43:50 följande:nepp,Anonym (Trogen) skrev 2025-04-06 15:23:28 följande:Du verkar vilja missförstå.
Att båda hjälps åt att försöka reparera skadan otroheten orsakakat lindrar skadorna, det är en självklarhet men en relationen förblir oftast sämre än före otroheten.Jag har aldrig påstått att "konsekvenser inte är något man utdelar till någon man älskar"
joKonsekvenser är något man känner, inte något man utdelar till någon man älskar och vill fortsätta leva med. Det handlar inte om att uppfostra varandra när vuxna människor lever i en relation med"När jag talar om syndabockar så talar jag om när man inte kan släppa vad som hänt utan fortsätter ta upp saken än fast man sagt att man vill gå vidare.
Då har man utsett en syndabock för att relationen inte fungerar."
Folk kan i regel acceptera vad som hänt i livet och gå vidare, men det händer att partnern är problemet som gör att man inte kan släppa så man får få vidare utan.
Jag orkar inte med att du märker ord som om det skulle skulle spela någon som helst roll i sammanhanget.
När jag talar om att gå vidare tillsammans så är det när båda parter vill det och att relationen varit bra. Har den däremot varit problematisk innan så lär man inte vilja fortsätta efter en otrohet. -
Du kanske kan ge exempel på de höga förväntningarna. Men den här tråden handlar om när man efter en otrohet bestämmer sig för att gå vidare tillsammans.ClumsySmurf skrev 2025-04-07 01:05:28 följande:"Otrohet har ingenting med att man vill varandra illa att göra."
Man brukar kunna ha högre förväntningar av normalt funtade människor
eftersom de gärna vill undvika att göra sin partner illa men när likgiltigheten är där...
så gör man en tråd och diskuterar den bedragens ansvar eller något.
Du kanske inte tror att detta är möjligt men bevisligen är det rätt vanligt. Om du inte tror mig så lever du i en drömvärld.
Vill du diskutera något annat så kanske du skulle byta tråd eller skapa en egen -
Har flera gånger påtalat att det är bådas ansvar att se till att relationen fungerar om de är överens om att fortsätta tillsammans. Är de inte överens om detta ska de ju självklart inte fortsätta. Man kan väl säga att det då är fritt fram att utsew syndabockar.ClumsySmurf skrev 2025-04-07 02:01:10 följande:Du har ändrat trådens ämne från "Hur ska den otrogne göra för att det ska lämna så små sår som möjligt?" till den bedragnes ansvar
och när jag skrev "eftersom de gärna vill undvika att göra sin partner illa men när likgiltigheten är där..." kanske jag ska lämna tråden.
Så jag ställer frågan igen
lämna så små sår som möjligt, på vem? bedragaren?
Så åter igen, det är bedragarens ansvar att vara ärlig om vad som har skett och svara på alla frågor den bedragne ställer.
Sen är det den bedragne´s ansvar att lyssna.
Min undran var hur den bedragne bör bete sig på bästa sätt för att partnern inte ska bli mer sårad än nödvändigt. Klart man blir sårad men hur djupt varierar nog med hur den bedragaren beter sig.
OBS! Jag är bara intresserad av tankar där båda parter vill fortsätta tillsammans. -
Om din partner på en gång skulle berätta för dig att hen varit otrogen så är ju hen ärlig mot dig och undanhåller ingentig. Har inte detta med ärlighet att göra?Lynx123 skrev 2025-04-07 07:31:12 följande:
För mig så är trohet ett absolut kriterium för att förhållandet ska fungera. Kan jag inte lita på min partner så är allt förstört.
-
Hur kan du vara så kategorisk? Det är många som fortsatt och haft en bra relation efter otrohetAnonym (Fungerar inte) skrev 2025-04-07 12:17:46 följande:
Man avslutar relationen.
-
Varför slutade ni med terapin när den behövs som mest?Anonym (Syndaren) skrev 2025-04-07 14:56:25 följande:
Ibland är det svårt då min sambo är sårad och arg. säger saker när hen blir arg eller påmind och ibland får jag påminna att vi ska fördöka gå framåt istället för att gå tillbaka. Det är lätt för mig att säga så men det är för det bästa om min sambo vill vara kvar i relationen.
jag försöker ge massor av närhet och bekräftelse ofta.
Drar mig undan när jag märker att det är jobbigt för det är något som hen verkar behöva och låter hen komma till mig när man är redo. Eller så går jag dit efter ett tag.
Det är inte lätt för den sårade säger också saker av ilska vilket jag förstår. Ibland får jag påminna att om vi ska vara i relation så måste hen bestämma sig för hen vill ha det.
Vi gick på terapi men tyckte inte det gav något. Nu frågar vi ofta varsndra Hur vi mår, känner och tänker.
-
När båda parter vill gå framåt tillsammans så är det självklart bådas ansvar att få det att fungera.ClumsySmurf skrev 2025-04-07 02:01:10 följande:Du har ändrat trådens ämne från "Hur ska den otrogne göra för att det ska lämna så små sår som möjligt?" till den bedragnes ansvar
och när jag skrev "eftersom de gärna vill undvika att göra sin partner illa men när likgiltigheten är där..." kanske jag ska lämna tråden.
Så jag ställer frågan igen
lämna så små sår som möjligt, på vem? bedragaren? -
Hur vet du att en person är pålitlig? Om du aldrig får reda på otroheten, är personen då mer pålitlig?Lynx123 skrev 2025-04-07 15:16:57 följande:Nej för då har hen ju redan visat att hen är en svikare som jag inte kan lita på. Skulle inte vilja vara ihop med en opålitlig person, helt enkelt.
-
Händelser försvinner ju inte och frågan är väl om det ens är önskvärt att minnet av vad som hänt ska försvinna.
Som jag ser det är det inte önskvärt att det skulle försvinna ur minnet. Förhoppningsvis har man lärt sig något.
Tanken att glömma allt som inte är angenämt är ingen bra livsstrategi