Kalas

Jag kommer på flera anledningar till att göra så.

1. Just i den åldern var det mycket skillnad på barnens finmotorik och agerande med leksaker- en del var försiktiga och några fortfarande helt tanklösa och slog sönder saker hipp som happ. Min son var redan försiktig och hade några fina saker han var rädd om, och då plockade vi undan dem inför kalaset, p.g.a. besvikelser vid lekträffar tidigare när kompisar hade tagit sönder saker.

En stor bilbana för roliga småbilar kan t.ex. bli helt oanvändbar om något barn bara vräker sig över den, och då kanske man väljer att låsa bort hela rummet istället. Eller kanske man har byggt på ett legoslott i två hela veckor och vet att några kommer att rasera det om de kommer in dit.

2. Man har inte så många rum och tycker det är lättare att stuva in det som är bräckligt från stora rummet i barnets rum, och ha kalaset i vardagsrummet/ute.

3. Barn kan ibland få för sig att vandra iväg med kaka och godis och det kan bli kladdigt i barnets rum och säng- den som just satt nya ljusa tapeter och serverar chokladkaka kanske inte vill ha gästerna där då?

En gång hittade jag en halv bit mjuk kaka i vaskskåpet på WC efter ett kalas. Troligen ett barn som inte gillade kakan men inte vågade säga ifrån utan gömde den (?). På ett annat kalas kastade ett barn ut kakor genom fönstret från tredje våningen...

4. Man har renlighetsmani eller bacillskräck. Jag har varit hos en mamma som var tvungen att tvätta soffan med ångtvätt varje gång hon haft gäster, och det var otänkbart för henne att släppa in någon utanför familjen i deras sängar t.ex. 

Om kalaset i övrigt var trevligt kan man väl bara släppa det och gå vidare med sitt liv. Nästa år kanske rummet är tillgängligt, vem vet?