Barn inom samma familj med olika ekonomiska förutsättningar...

Inget. Livet är orättvist. Finns inget att tycka. 

Väldigt tråkigt att det blev så med alla kort etc men att ha pengar sparade när man är 18 är inte alla förunnade.

Jag tänker att man ärver dem man är släkt med, och inte andra personer.

Det finns inget direkt att säga, om inte den förälder som kommer från den rika släkten självmant vill försöka utjämna genom att spara lite till barn nr 3.

Vi har bara ett barn, han vet att han får allt, jag är glad över det.

Jag är själv enda barnet till min mamma och lika skönt är det, för på min mans sida har det bråkats om arv mellan tre syskon i över tre år på raken nu och jag kräks snart och vill inte vara med om skiten längre.

Vad man tänker kring detta?

Ja att det är olika livsvillkor beroende på vad man har för ursprung. Trist för barn 3 men det är ju inte hens fel och inte ditt, var glad för barn 1 och 2 och förklara så gott det går för barn 3 varför de har bättre levnadsvillkor än barn 3.

Att barn 1 och 2 fått arv måste ju betyda att de inte har föräldrar i livet längre och det är en sorg som barn 3 exempelvis inte behöver uppleva.

Varför skulle den personen ge pengar till någon man inte är släkt med eller inte lever med? Eller ens har en relation med?

Hur tänker du nu?
Föräldern har levt med barn nr 3 i över 15 år. Barnet kallar hen för mamma/pappa och de har en relation som vilken förälder/barn som helst.

Eftersom du skrev "Samma barn får även arv från sin andra föräldern sida och kommer ha över en halv miljon var vid 18 år,"

Tolkar jag att det är den föräldern de inte bor med som de kommer arva vid 18 års ålder. Kan tolkas som att denne föräldern är död/döende.

Så varför skulle denne föräldern ge pengar till sin fördetta partera nya barn?

Aha, du menade så. Nej, såklart ska de ju inte göra det. Föräldern är inte död eller döende, men har egna föräldrar som dött och efterlämnat arv som föräldern gett till barnen. Finns såklart andra problem där eftersom barnen aldrig bott tillsammans med den föräldern. Kärleken kommer istället genom pengar.
Vi pratar såklart hemma om de olika ekonomiska förutsättningarna och det har blivit lättare med åren, men när de var ännu mindre var det svårt att förklara varför syskon fick dyra presenter som hen själv önskat sig men inte fick. Eller när vi firay födelsedagar/jul hos oss och sedan åker de iväg för att fira med "andra sidan" av familjen och kommer hem med ännu fler presenter. Vi är alltid rättvisa med samma summor på presenter, men bonussyskonen får alltid dubbelt så mycket i slutändan då de har en andra sida av familjen som också köper, vilket barn nr 3 inte har. Blir lite extra svårt då det är hen som är det enda barnet i familjen som inte kan leva "lyxliv". Hen är trots detta väldigt ödmjuk, men det känns såklart också trist att de ska ha så olika förutsättningar trots att vi är som en familj.

Så blir det ju när man sätter ihop olika familjer, inga konstigheter alls.

Och att försöka skylla ifrån sig att man inte hade råd med försäkring, det är för ynkligt. Har man inte råd med barn så får man vänta med att skaffa dem. Synd att barn nummer tre har föräldrar som inte har pengar, men det har ju inget med de andra barnens förutsättningar att göra. 

Vad föräldrar har för inkomster och möjligheter att lämna arv efter sig är även det helt orelaterat i en bonusfamilj. Barnen tillhör inte samma familj även fast ni bor tillsammans, så är det bara. Det är mer som att de går i samma klass, de delar vardag men inte bakgrund eller ekonomi. 

Det är så här det kan bli när man mixar ihop till en bonusfamilj. Förutsättningarna ser olika ut.
Vad bonusbarnets förälder som inte lever med er gör är utanför din kontroll. Vill du (ni) att barn nr 3 ska få bättre förutsättningar får du och bonusföräldern som lever i er familj flytta mer resurser åt det hållet. Hur ska det annars gå till menar du?