Min väns son
Anonym (Jess) skrev 2025-04-11 11:12:16 följande:
Jag upptäckte idag på Youtube. Min son måste ha tittat på Youtube på min telefon. För min väns äldsta son har ett Youtube konto där han lägger ut filmer. Till min stora fasa ser jag att dom filmat in en film här sist. Dom har hittat en gammal docka i förrådet. Satt en kedja runt halsen på den hennes minsta son misshandlar denna docka. Kastar den i väggen och kallar den n ordet. Detta upptäckte jag idag. Min son syns som tur är inte på filmerna men han har ju varit delaktig så detta ska jag prata med honom om. Inte okej. Detta är en anledning att blåsa av påsken med dom. Jag vet att dom river fram och är galna med detta? Får ont i magen. Hade min son lagt ut detta så hade jag gråtit. Nu är han med så han ska få höra attdetta inte är okej. Han säger inget i filmen. Man ser han skor på en av filmerna. Annars är det hennes söner som slår och kallar dockan fula saker. Detta är absolut anledning att dom inte kommer i påsk. Jag tappar talförmågan. Har skickat 2 av dessa filmer till henne. Vad gör jag mer? Nu nämner du inte hur gamla barnen är, men att det är anmälan på dem - självklart - fler kommer, och jag är förvånad att både Soc och Bup inte redan är på plats, att mamman inte är skickad på flertalet Föräldrautbildningar, och Polisen står givetvis bara på kommande.
Tycker synd om äldre syskonet, och jag förstår hans utåtagerande i skolan med den hemmiljön, allt annat vore konstigt. Hur ska han hålla ihop, och ännu värre - han kommer göra ALLA ungdomssynder när det är dags, och han kommer leva ett helt liv fyllt med bekräftelsebehov för allt han inte fått hemma som han borde få.
Du kommer aldrig nå fram till denna "mamma" och för ditt eget barns skull, innan det blir värre - fejda iväg mer och mer. Det är INTE ett bra umgänge för någons barn. Den dagen din vän - eventuellt ( ser inte så stor sannolikhet till det tyvärr ) kommer till insikt, då det förmodligen sorgligt nog redan är för sent att styrsla orkanen, ja, kanske man kan återuppta någon kontakt. Men absolut utan barn.
Det är bara att be om bekymmer att låta din son umgås med barn som har dessa hemförhållanden, och det kommer oundvikligen att leda honom in i problem, förr eller senare, vilket inte behövs då NPF av naturen ändå råkar ut för olyckor av div sort - vilket de givetvis inte rår för - men det behöver inte vara självskapade. Och GIVETVIS ska barnen ha full respekt för dig hemma i ditt hem, lyssna på det du säger - det ska inte ens behöva vänta på mammas dubbla tillsägelse. Katastrof. Du har absolut vart tålmodig nog.