Kan vara intressant i sammanhanget att veta att en del barn föds utan riktigt tydlig könstillhörighet när det gäller genitalierna. Läkarna i de fallen har då opererat bekräftande för att det kön som det "finns mest av" ska bli det som barnet då får.
Det kallas DSD och ca 1 av 1500 barn har tecken på det. Alla opereras inte, en del behöver hirmonbehandling.
Om vi istället talar om könsroller, det vill säga förväntningar på hur en viss person ska uppträda om man är kvinna, respektive man.
Då är det alldeles uppenbart att det finns olika förväntningar på exrmpelvis hur en kvinna ska vara i olika länder. Det har jag själv upplevt när jag har studerat/rest i olika länder.
Dessutom har det funnits väldigt olika uppfattningar genom historien om könsroller. De riktiga jägar- och samlarsamhällena var troligtvis jämlikare än de flesta nutida samhällen. Olika sysslor ja, men inte särskilt hierarkiskt uppbyggda. Dessutom kunde sysslorna variera, i en del samhällen fiskade kvinnorna, i andra gjorde männen det. Verkade vara ordnat efter vad som var mest praktiskt.
Det här har man kunnat se dels av gravskicket och dels av de mer isolerade jägar- och samlarsamhällen man undersökte under första delen av 1900-talet.
Männen i samtliga 7 olika sådana kulturerna som undersöktes spenderade mer tid med barnen än en vanlig västerländsk pappa gjorde, även om tiden varierade mellan grupperna.
Forskarna på den tiden förvånade sig över jämlikheten i stort i dessa samhällen. Man var t.ex. mindre stränga med barnen i de renodlade jägar- och samlarsamhällena än samtida västerländska samhällen.
Så man får inte ha för snäva ramar när man bestämmer vad som är onaturligt och vad som är onaturligt. Ibland tror jag att man har någon slags 1950-talsmodell i huvudet. På 1700-talet ansågs det fint i de högre stånden att en mam grät offentligt. Då visade han prov pp en förfonad personlighet t.ex.
Vi har många universitets/högskoleplatser i Sverige.
Man kunde dra ner på vissa utbildningar på vissa högskolor.
Man behöver inte kunna läsa alla ämnen överallt. Det skulle också innebära större och flexiblare instutioner för forskning och utbildning.
Det är bättre ekonomiskt och ger också starkare och bättre forskargrupper. Det behövs en kritisk massa för att få ihop tillräckligt många forskare och resurser som underlättar utveckling och kreativa diskussioner. Det är också fördelen med prestigeuniversiteten i USA. Många bra forskare söker sig till sådana miljöer i deras ämne.
Koncentration och med det en påföljande höjning av kvaliteten.
Det erbjuds också många kurser vars innehåll inte är så efterfrågade sedan på arbetsmarknaden. Man ska verkligen ha alla ämnen på universiteten, annars blir vi intellektuellt fattiga! Men kanske behöver vi skära en del där vi vet att det går tre gånger så många elever som sedan kommer att behövas ute i samhället?
Jag förstår inte riktigt vad dikussionen gäller. En cancerforskare kommer inte att få något inflytande på utvecklingen inom ett annat forskningsfält än sitt eget.
Däremot har personen rätt att ha en åsilkt som gäller ett annat ämne, precis som alla andra människor.
Vi diskuterar för övigt en LITEN bråkdel av all universitets-/och högskolebaserad forskning som pågår. Man kan tro att all forskning inom samhällsvetenskap sysslar med dessa frågor, utifrån diskussionen, vilket inte alls är fallet.
Som jag har förstått det så rör sig ett forskningsämne framåt genom att olika förskare/forskarlag vid olika högskoleinstitutioner angriper ett ämne med egna studier oxh undersökningar. Ämnesområdena är ofta ungefär desamma, men perspektiven och forskningsfrågorna inom ämnena kan variera.
Med tiden kommer nya resultat, som antingen styrker tidigare resultat, modifierar dem eller kullkastar dem och visar nya ingångar i ämnet. Inom exempelvis samhällsvetenskapliga och psykologiska områden påverkar bl.a. samhällsutvecklingen vilka ämnen som är intressanta att forska på.
Om ett sätt att se på ett ämne genom sina resultat inte ger svar på viktiga frågor, eller motsägs av resultatet på senare studier av samma forskare eller forskarteam, så självdör intresset för den inriktningen, det var helt enkelt inte en fruktbar inriktning.
Man brukar göra översikter som sammanfattar resultatet på många studier som omfattar samma forskningsfråga, för att se vart forskningsfältet är på väg. Man värderar kvaliteten på forskningen och utesluter undermåligt utförda studier. Man fpr svar på var kundkapsutvecklingen befinner sig i nuläget.
På det viset försvinner de resultat som inte ger tillförlitliga svar på viktiga frågor, eller där frågorna var felaktigt ställda och svaren fruktlösa, från forskningens intressefokus.
Med andra ord, forskningen ska vara självsanerande. Forskningen i sin helhet är mycket try and error, man prövar sig fram och ointressant forskning faller i glömska. Bättre forskning används som utgångspukt för nya studier.
Vi behöver kanske inte politikers hands-on, utan mer akademins allmänt etiska riktlinjer för forskning.
Alltså, olika forskare/team av forskare styrker eller ogiltigförklarar tidigare fordkning genom sin egen forskning o.s.v.
Det han vill ändra är också styrelseskicket.
Det är såq intressant det här med tullarna. Trump har sedan 80-talet uttalat sig positivt om tullar. Han anser att der är farligt för ett land att ha ett handelsunderskott gentemot ett annat land.
Så han har anställt Peter Navarro, en pensionerad professor som arbetat på Irvine- universitetet (han har också har en hederstitel från Harvard), som rådgivare i dessa frågor. Både i förra omgångens presidentskap och nu.
Peter Navarro är en av få ekononomer som tror på tullar i allmänhet.
De flesta ekonomer tänker istället att lite tullar på vissa varor, som av strategiska skäl måste tillverkas i det egna landet, kan vara bra (som en del mat och vapen). För att inte stå handfallna i en krissituation. I övrigt är det bättre för alla länder med frihandel. Varor och delar till varor produceras där det fungerar är bäst.
Peter Navarro har skrivit många ekonomiböcker där han förordar tullar. I 6 av böckerna hänvisar han till en professor i Harvard "Ron Vara" som tycker likadant som han själv.
Problemet är bara att denna professor inte existerar på riktigt. När Peter Navarro blev avslöjad med denna lögn, så sa han bara att det var ett internt skämt.
De flesta ekonomer är oroliga för handelskrig, då går priserna på varor upp. När Trump proklamerade sina höga tullar så fick USA väldigt svårt att låna pengar (genom sina stadsobligationer), räntan USA skulle få betala för lånen sköt i höjden.
Det var då Trump gjorde sin paus på 60 dagar, innan tullarna sätts in. Den höga räntan tvingade honom.
Trump har alltså en extrem syn på tullar som de flesta andra inte delar. Det är därför börs och marknader är i gungning nu och man upplever en del osäkerhet. När USA's handelsminister sade i en intervju att tullarna mot Kina inte är rimliga i längden, då lugnade det ner sig en del.
I förra omgången presidentskap fick inte tullarna genomslag, det fanns folk i Vita huset som gjorde så att de inte genomfördes.
Vi får se var det landar nu.
De flesta tror inte att det blir så mycket fler jobb i USA, trots höga tullar. Blir varorna dyrare att producera i USA med deras löneläge, så satsar man nog på robotar, de behöver inga löner.
Psykologer...står det något i era böcker om sådana här störningar?