Ångrar barn

Jag förstår precis. När min dotter var liten var jag med i diverse Facebookgrupper för föräldrar till krävande barn (High need babies kallades det då). Det var väldigt skönt att känna att man inte var ensam om att ha det kämpigt.
För många i de grupperna var det ju uppenbart att barnet hade diagnos(er) så sedan följde kamp med sådant för dem.

Min unge var, vet jag nu, bara väldigt rastlös, kort stubin och eldigt humör, litet sömnbehov, stort behov av stimulans och underhållning, lättväckt, svår att avleda, svår att distrahera, svårt att underhålla sig själv etc. Men nu är hon stor och fortfarande envis, aktiv, smart och bestämd.
Utmanande ibland som förälder, men väldigt bra egenskaper att ha i livet. Älskar henne gränslöst! Ett barn var dock tillräckligt för oss 💕