Inlägg från: Anonym (Sedan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Sedan)

    Varför är min son såhär?

    Ja det här snurrandet kan man undra över, är det någon slags ritual eller är det tvångssyndrom? Annat som TS skriver gör att man funderar på någon slags NPF- diagnos. BUP-utredning i barnpsykiatrin kan i vart fall hjälpa till med att reda ut detta.

  • Anonym (Sedan)

    Det är i så fall bråttom att få en utredning på BUP. Kön är lång och vid 18 år förs man oftast över till vuxenpsykuatrin. Där finns det väldigt lite resurser till utredning och köerna är mycket längre 

  • Anonym (Sedan)

    Jag funderar på om han, trots att han säger att BUP är nonsens om man inte är psykopat, ändå funderar över sitt eget sätt att vara på och på mänskliga relationer. Det kan vara därför som han funderar på socionom, ett ofarligt sätt att närma sig det hela.

    Varje npf-diagnos har en gråzon. Det betyder att man kan ha en del drag av diagnosen, men ändå inte helt uppfyller kriterierna.Det är inte helt ovanligt att ha både ADHD och autism. Eller bara den ena diagnosen fullt ut, och sedan drag av den andra. 

    Ja, försök att få honom att gå till BUP!

    Berätta att de, förutom att behandla människor som har psykologiska besvär, också gör de här npf-utredningarna. Att det är ett eget spår med en egen kö, och att den kön är lång, så det gäller att vara snabb att kontakta dem.

    Det han kan vinna är längre skrivtid, om han sedan läser eftergymnasiala studier (vid ADHD). Han kan också få hjälp av kommunen till egen bostad (vid autism som gör det jobbigt att skaffa arbete på egen hand och däeigenom gör det svårare med bostad). 

    Fråga honom om han kan koncentrera sig när en text han måste läsa är lite halvtråkig. 

    Hur har han det med kompisar? För killar med autism brukar den saken bli kärvare när de når slutet av mellanstadiet och sedan på högstadiet. Om de inte har hittat kompisar som är lika dem själva.

  • Anonym (Sedan)

    Det du skriver om din sons uppsats gör att jag tänker att han har en riktig svårighet av något slag.

    Han var intresserad av skoluppsatsens ämne, arbetade på ordentligt med uppgiften, men missförstod uppgiften och det blev fel. Verkade inte riktigt förstå när läraren försökte ge snäll kritik.

    Det är jätteviktigt att han får en npf-utredning (autism och ADHD). I en sådan utredning testar de också hans kognitiva förmåga, det vill säga hans förmåga att förstå saker och själv tänka ut saker. Det är också viktigt att veta.

    Försök att övertyga honom om att göra utredningen på BUP genom att säga att han kommer att få bättre hjälp i skolan då. Det är sant, för lärarna kan hjälpa honom bättre om de vet vad hans problem är. Säg att ni kan göra något roligt/äta något gott, efter varje gång ni har varit på BUP.

    Jag undrar om din som har blivit utredd för dyslexi (läs-  och skrivsvårigheter)? Det är inte BUP som gör det utan en logoped på en logopedbyrå. Skolan brukar remittera till en logoped när eleven har mycket svårt. Om han har jättesvårt att läsa så kan det vara bra att veta det.

    Sedan måste du prata med honom om tjejer. Speciellt om han har svårt att förstå andras situation. Han är ju 16 år och förstås jätteintresserad av tjejer.

    Det alla killar måste veta är att en tjej kan le mot honom och vara trevlig och samtidigt INTE vara sexuellt intresserad av honom alls. Hon kanske bara tycker om honom som en vanlig vän. Din son kanske vill ha henne som sin tjej, och så tror han att hon är intresserad av honom, fast hon bara är en snäll tjej som är vänlig.

    Sedan behöver han veta att han kan hamna i fängelse om han gör något sexuellt eller håller fast en tjej som inte vill göra något sexuellt och som inte vill bli kramad av honom.

    Han har inte rätt att ta på henne, även om han väldigt gärna vill det. Det kan vara mycket frustrerande, men så är reglerna. Dt gäller alla killar. Alla killar möter tjejer som inte är intresserade av dem, det bara är så det är.

    Förutom att han kan bli polisanmäld för att ha gjort fysiska saker med en tjej som hon inte ville, så kan han få dåligt rykte bland tjejerna, så att de sedan inte vill prata eller umgås med honom. 

  • Anonym (Sedan)
    Anonym (v) skrev 2025-04-19 20:06:21 följande:

    Vill ge slå en varningsfinger till att utreda. Mitt liv blev förstört trots att jag fick en diagnos. Till och med pga jag fick en diagnos.

    Jag har blivit utsatt för diskrimering pga jag fick en diagnos. Tror ni att jag tycker det är roligt att få en diagnos och sedan bli utsatt för kafkaartade grejer? 


    Så rädd behöver man väl inte vara.

    En neuropsykiatrisk diagnos (ADHD och autism t.ex. ) är inte någon offentlig diagnos. Den skyddas av sjukhussekretess. Man behöver inte berätta om den för nägon om man inte vill det. Inte ens för lärare och rektor.

    Svaret på remissen till BUP kommer till skolhälsovården, men du kan säga till skolsyster/skolläkare att.du vill att det ska vara sekretess på utredningen/ diagnosen. Undantaget är väl om ett skolbarn får diagnosen intellentuell funktionsmedsättning. Då behöver eleven få umdervisning efter en annan läroplan. Den vanliga läroplanen blir för svår då.

    Ett undantag är när du söker körkort. Då behöver man träffa en läkare för en bedömning om man har ADHD/autism, men i princip alla brukar få tillstånd och skaffar sitt körkort.

    Du måste också uppge diagnosen om du söker till det militära, polishögskolan eller vill bli pilot. Inom det militära och polishögskolan görs sedan en individuell  bedömning, om de tror att du skulle fungera i det yrket.

    Om du vill teckna en olycksfallsförsäkring eller liknande kan du behöva uppge diagnosen för att försäkringen ska gälla. Du kan då få betala en lite högre premium. 

    Om du är misstänkt för ett allvarligt brott så kan polisen vända sig till sjukvården och fråga om du har en diagnos.

    Annars bestämmer du själv.

    Hur npf- symtom yttrar sig hos olika personer kan skilja sg mycket åt. Helt o?lika saker kan vara svåra för personen med en diagnos.så ingen annan kan med säkerhet säga att en person har det eller det, eller ingenting alls. 
  • Anonym (Sedan)
    Anonym (Sonen är 15 år) skrev 2025-04-19 20:15:43 följande:
    Måste ge ett snabbt svar på det du skrev om tjejer. Han har som sagt inga problem med att möta nya människor. Han har förvisso intresse för tjejer, men han är vänlig mot dessa. Inga konstigheter där, faktiskt.
    Jätteskönt! Och roligt för honom.
  • Anonym (Sedan)
    Anonym (v) skrev 2025-04-19 22:04:28 följande:
    Visst, du har rätt. Men min story är faktiskt sann. Så man ska faktiskt tänka sig både en och två tankar innan man gör en utrednin gAnonym (v) skrev 2025-04-19 22:04:28 följande

    Du kanske skulle vilja berätta på vilket sätt det kan vara negativt att få en diagnos? Förutom de som jag nämnde tidigare. 

    För svårigheterna har man ju både med och utan diagnos.
Svar på tråden Varför är min son såhär?