Orkar inte att sambons vuxna barn sover över för ofta

Jag har inte haft ork att ta upp det än utan jag biter ihop och hänger med. Jag är rädd att sambon kommer ta det väldigt illa så jag drar ut på det tyvärr.När sambons son sover över så är han i vardagsrummet och vill umgås hela dagarna och då finns det liksom ingenstans att ta vägen för mig förutom att vila i sovrummet. Vi har ett gästrum men där sover han bara och resten av tiden spenderar han i vardagsrummet.

Jo precis. Jag förstår att han inte mår bra men det finns en gräns för vad jag orkar stå ut med och det känns som den väldigt snart är nådd. Jag avvaktar och ser om det lugnar ner sig med övernattningarna och gör det inte det får jag ta ställning då. Hade inte sonen mått dåligt hade jag sagt ifrån redan men jag får försöka offra mig lite till. Jag är väl medveten om att jag inte kommer i första hand och jag kan förstå det men för mitt eget mående så kanske jag inte ska fortsätta acceptera när min kropp säger ifrån ordentligt.

Hon värdesätter sin son högst, vilket är bra och högst normalt.

Går det inte att redigera sina tidigare inlägg? I stundens hetta så skrev jag saker som inte var eftertänkta. Sambons son förstör inte relationen. Jag menar att han förstör för min återhämtning men det är mitt eget fel att jag tillåter det ske gång på gång. Ville bara få det förtydligat.