Så du vill inte träffa ditt barnbarn? Konstigt. Visst att du inte vill vara en förälder men de allra flesta vill träffa sina barnbarn? Vill du sitta ensam istället? Hur tänker du att du ska få en bra relation till ditt barnbarn? Eller det spelar ingen roll kanske. De mor o farföräldrar som jag vet om inklusive mina har älskat att vara med sina barnbarn, de växer upp så snabbt, så bäst att passa på.
Min tanke är (för att använda andra medlemmars uttryck) är att det är konstigt att vara farmor eller mormor och INTE vilja ta hand om sitt egna barns barn ibland. Min åsikt. Men andra är ju fria att tycka att de kan leva loppan och inte ha någon plikt i världen, det kan ju ingen ändra då valet är fritt.
Beror på hur man ser det. Men enligt mig är det en ynnest att få vara med sina barnbarn, inte en plikt. Men det är som sagt lova att INTE tycka det också, och det är lov att tacka nej.
Man kan ju också välja hur man ska se det, som ett utnyttjande eller ett erbjudande.. De kanske tycker att farmor är så pass viktig, och vill involvera. Många hade tyckt att det var ett fantastiskt utbyte, att få hjälpa till samtidigt som man blir involverad, och får värdefull tid med barnbarnen.. Men där är vi olika, man får känna efter själv helt enkelt. Igen, allt är normalt!
Det kan ju tolkas på många vis, är väl poängen här.. det är ju inte nödvändigtvis egoistiskt menat, kan ju också vara så att de vill henne väl. Kanske de tror att hon är deprimerad, och tänker att det kan hjälpa henne? I band kan det faktiskt vara svårt att veta vad som är bäst för en själv i en sådan situation.
De flesta vill nog trots allt väl, det är i alla fall smart att utgå ifrån det, så slipper man en dålig relation i onödan, om de faktiskt inte har onda intentioner.
Men det kan ju också vara så att de är genomhemska människor, det vet vi ju inte.
Misstänker man att man blir utnyttjad, så får man väl helt enkelt lufta det.