Vilsen

Ska försöka hålla mig kort;

Började läsa till förskollärare för 5 år sedan. Alltid älskat barn och har av någon anledning alltid känt att om jag ska läsa på universitetet så är det förskollärare för att det är något jag kan bli/är bra på. Fick barn för 2 år sedan så tog 1 studieuppehåll och har varit hemma i 2 år nu. Ska ta vid studierna igen efter sommaren. Men jag känner mig så dränerad av att tänka på att arbeta på förskola. Förutsättningarna har knappast blivit bättre inom förskolan under dessa 5 år. Jag har gjort flera vfuer och sett en hel skit rent ut sagt. Jag hör och läser konstant om händelser på förskolor som är fruktansvärda. Som jag känner just nu kommer jag inte kunna göra ett bra jobb på en förskola, och jag vill inte stå bakom yrket i sig. Jag skäms tom när folk frågar vad jag pluggar till. 

Jag vet inte vad jag vill med det här. Kanske höra någon som faktiskt trivs på sitt jobb på förskola? Kanske höra att utbildningen i sig kan öppna andra dörrar för mig? Kanske höra att någon känt precis samma?. Jag känner sådant motstånd att ta min examen (har ett halvår kvar utav 3 år).