Är det alltid kvinnorna som bestämmer?

I vår familj är det så för att min man tar minimalt socialt ansvar och jag förväntas sköta precis allt. Jag pratar med min mamma varje dag, min man ringer sin mamma när jag säger att det kanske är dags att du ringer henne. 

I början ?hjälpte? jag honom med presenter, komma ihåg hans familjs födelsedagar, planering av högtider osv. Men när barnen kom så orkade jag inte mer för att jag fick sköta precis allt annat också. Så då sa jag att jag sköter kontakten och planering med min sida släkten så får du sköta din. Resultatet av det var väntat, han visar noll intresse och jag får skulden för hans passivitet. 

Det är samma med min bror, flera av mina väninnors män och jag har upplevt det i tidigare relationer. 
Farmödrar kanske ska lyssna lite mer på sina svärdöttrar och kolla hur det egentligen ligger till.