Tack snälla, blev bara så nerslagen. Skriver mer imorgon och ska svara på dina ord där uppe 
känns fint att inte kämpa själv i den här skiten :/.
Tack Josefine! Mensvärken har plågat mig i en vecka nu och jag har förlikat mig att det blev minus. Blev hemma från jobbet nu, har så ont och fått sova uselt. Får ta nya tag, bara ledsen då det kommer dröja flera månader till högst troligen :(. Som du så bekant vet om, denna väääntan.. man kan inte bara ?köra på? nästa helg med ett eget försök :/.
Usch så tufft med begravning, får jag fråga om det är någon nära dig i familjen?
Skönt att kroppen mer ?renat? sig nu från tidigare behandling men jag känner igen dig i beskrivningen av tröttheten. Förstod också att du verkar jobba natt, brukar du jobba natt ofta? Är du inom vården? Hoppas verkligen du får komma igång så snart också, så länge du känner dig redo i kroppen o själen🌹
Så spännande att ruvandet är igång. Hoppas tiden går snabbt och att ni snart får ert positiva besked! Ta hand om dig och unna dig något tidsfördriv du gillar, om du har möjlighet.
Jag känner att jag börjar landa och må lite bättre. Begravning och allt det mesta intensiva har nu varit, i helgen har jag varit ledigt. Biverkningar från tidigare behandling är borta osv Har dock en fullständigt förlamande trötthet, skulle vilja sova i tolv timmar.
Det är nog hela våren i kombination med nattjobb i veckan som spökar.
ta hand om er nu ♥️
Jag brukar ha mensvärk 7-10 dagar innan mens, men inga spottings förrän kanske nån dag innan. Är så trött. Första gången vi sökte till regionen var för över 5 år sedan, sen kom pandemin, sen hände saker privat och gick igenom en stor sorg, och jag fick gå ner 15 kg i vikt för att få påbörja behandling (när vi först ansökte 2019 var den godkänd..), sen all väntan mellan försöken. Plussade första gången men tidigt MF. Så börjar bli rätt trött bara, och ledsen. Vill ha lite flyt nu i livet :(.
Jättegrattis till att du fick plus, efter allt ditt kämpande , det är du värd 
Jag har blivit hemma idag också, har ont och mår allmänt dåligt. Jag vet att det säkert kommer ta hela fina sommaren innan vi får göra nästa försök och all denna väntan, är så tröttsam :( och det är du ju tråkigt nog bekant med själv sedan tidigare 
.
Fy vad tufft och trist att förlora sin bonusmamma :(. All min styrka och omtanke till dig! Kroppen och knoppen ska ju orka även den processen, så det är bra att du fokuserar på att "komma igen" lite inför nästa försök. Vet du hur tidsplanen är för nästa försök eller avvaktar du/ni lite till? Jag vet inte om jag frågat innan, men hur länge har du/ni försökt bli gravida?
Tror inte du ska tänka att jobbet har nån inverkan på din fertilitet, sen som du säger är det ju viktigt att man trivs! Jag skulle vilja hitta ett jobb som är lite mer flexibelt. Jobbar också med människor men orkar inte alltid interagera alla dagar, särskilt inte i en sån här process. Hur gör du för att orka?
KRAM och ta hand om dig :)
Vad bra att du stannade hemma. Ibland behöver man få en paus, få landa lite. Har du fortfarande ont? Hoppas du får sova natten som kommer eller kanske att du fått lite sömn idag.
Det var min pigga, starka bonusmamma som gick bort efter en kort tids sjukdom 🥺 jag jobbar nattvecka var tredje vecka, inom vården. Tyvärr finns det studier som visar att det minskar fertilitet och ökar risken för missfall. I övrigt så älskar jag dock mitt jobb, så jag hoppas det väger upp upp för nackdelarna.
Ta hand om dig ♥️
Nej ingen teori ännu. Tror det är slumpen kanske. Har gjort 2 inseminationer men det är första IVF:en detta. Och det kan ju ta några försök har jag ju förstått: är bara lite knäckt sen tidigare MF (första inseminationen). Är så trött bara, jag kommer samla mig igen men just nu är det tungt: mensvärk trots försenad pga progesteron. Kommer ta ett test på torsdag men jag känner min Kropp, det är negativt.
Har BMI strax under 30 (godkänd nivå av kliniken dock) men är oerhört aktiv, bara lite bred om höfterna så att säga. Klandrar mig själv för att det kan vara vikten. Men jag har bra värden, 4 ägg i frysen (av superfin kvalité Vad jag förstod det som) men om det fortsätter bli negativt på typ 2 kommande embryona jag har kvar så kommer jag nog se om man kan undersöka livmodern så där inte finns nån inflammation eller något.
Heja dig och lycka till och håller mina tummar för att allt ska gå bra för dig och er!💞🤗
Tack Josefine :).
Jag har mest legat i sängen faktiskt, pendlat mellan säng och soffa ungefär haha. Har inte orkat mig ut på promenad men planerar för det nu i dagarna :). Blir hemma idag också, har ingen energi och orkar inte agera med folk, typ..:/.
Man vill ju så gärna, klokt att du avvaktade och lyssnade på läkaren men kanske egentligen främst dig själv. Vilka var de främsta biverkningarna som du hade ignorerat känner du?
Jag förstår din stress kring ålder men det känns också som om det borde finnas flera år till kvar för dig! . Vet du hur du har det med AMH-värde och så?
Håller tummarna för att din mens kommer snart så ni kan köra igen! Har de gjort några justeringar inför denna gång eller blir det samma doser m.m.?
Slutade med min sista progesteron igår morse så inväntar bara mensen nu som inte kommit än, testdag imorgon men det gör bara ont nu så vill också bara ha mensen så man kommer vidare :).
Kram till dig!!
Tack Josefine❤️.
Låter som väldigt jobbiga symtom, inte minst svullnadenZ gjorde svullnaden ont också?
Lustigt med AMH, jag har också 2,5 :) det kan ju mätas lite olika enheter: mäter man det i pmol är mitt värde 18 tror jag.
Det är nog klokt att testa ny behandling för dig då, se om det gör någon skillnad för embryona eftersom ni ändå fick fram flera stycken från början!
Min mensvärk fortsätter och nu har det kommit lite brunt på festdagen, vilket jag ju vetat hela veckan. Jag har inte testat än idag men det är ju negativt. Det var 11 dagar sv mestadels kraftig molvärk, lite hoppades man på att det skulle vara växtvärk från det lilla embryot.
Vi har bara gjort 3 försök men all väntan från ansökan (när min vikt var Ok), pandemin, min egen förälders bortgång under pandemin och min viktuppgång som följde av det, kravet att tappa 15 kg för att få komma tillbaka till behandling och lyckas med det till att nu påbörja och bara vänta. Pendla mellan hopp och förtvivlan som är så tärande för oss alla i denna process. Totalt är det över 5 år. Men vad gör man inte för att få bilda familj?. Vi är så många som går igenom så mycket, som kämpar varje dag.
behövde nog bara skriva av mig lite. Heja er och nu håller jag tummarna för er nästa behandling och för starrsky som ruvar!<3
Förstår verkligen känslan av att inte orka det sociala. Ta din tid ♥️
Inga allvarliga biverkningar, men jag var väldigt svullen och hade avtryck från byxor, strumpor osv. Svullna bröst där ffa ena var extra stort 😂 Utslag på händer och bröst. Huvudvärk. Lätt smärta i magen som kom och gick osv. Många småsaker som jag bara ignorerade.
Jag minns inte riktigt mitt AMH. Kanske 2,5? Det var normalt sa dom. Vi byter helt behandling, andra läkemedel och planerar även för icsi trots att spermierna såg bra ut. Se om det kan öka chansen för att något embryo ?överlever?.
jag förstår att du bara vill att mensen ska komma så att man kan ?gå vidare? mentalt eller hur man ska säga. Även fast vi såklart allra helst hoppas på ett mirakel.
ta hand om dig nu!! Tack för din eviga pepp trots att du har det jobbigt ♥️
Usch, jobbigt med svullnaden. Vad var tuffast med det, var det svårt att få på sig kläder och sånt också? Vad tror du främst bidrog till din svullnad, var det nån av hormonerna särskilt eller bara kombo?
Att gå igenom sorg som vi båda har gjort och gör, det är inte det lättaste och samtidigt ska man axla ett arbete och sen den extra tjänsten i form av att försöka bli gravid ;).
Jag tog ett test bara av ren princip, såklart negativt. Nu har jag fått lite brunt, men det kommer inte igång riktigt . Gör bara ont, men av helt fel anledning. Nåväl, får försöka repa mig så jag orkar jobba imorgon. :( Men usch vad tungt det kändes denna gången - också. Mest för att jag vet att sommaren är såååå långsam när allt stänger ner.
Vill du får du gärna uppdatera när du får komma igång med din behandling så har jag någon att hålla tummarna för <3
Svullnaden i sig gjorde inte ont, bara obekvämt.
Åh vilken utmanande resa du varit med om de senaste åren. Så tufft att känna pressen angående vikten mitt i allt. Har du bra stöd från dina nära? Hur fantastiska dom än är så kan man ju ändå känna sig ensam ibland.
Åh vad tufft med denna värk. Ska du ta ett test snart eller hur känner du? Tänker mycket på dig!
Tack snälla! Nu är mensen här med buller och bong så nu har jag förlikat mig med att det inte blev något. Även om vi har varit väldigt låga av det både jag och sambon.
Jag har fått ett datum för senaste omslag (är det omslag för ägglossning?) tyvärr tror jag att jag kommer missa det. Om jag nu inte får en chans direkt denna cykel, men det rekommenderar väl inte det :/. Kommer troligtvis få ÄL veckan efter senaste tid för omslag. Brukar liksom aldrig tajma sig, men en liten chans kanske finns. Kliniken skulle skicka hem nya papper till oss med plan för behandling. Är inställd på att det kanske blir typ augusti september men det känns som en evighet:?). Jag och sambon har börjat fundera på om vi ska dra igång privat även för min sambo som önskar bära och som är ett år äldre än mig: så vi känner att det ?händer något? Allt tar ju sån enorm tid :/. så vi har kontaktat klinik idag också för lite rådgivning och för att undersöka om det är ett alternativ. Vi kommer oavsett behöva betala för syskon då vi båda vill bära.
Hur går det för dig i ruvandet? Vad har du haft för negativa tankar / känslor idag? Förstår att det är tufft, tyckte den här ruvartiden var riktigt jobbig. För denna gång vet man att det är ett liv man ?arbetar på?. Jag håller så tummarna för dig ska du veta! hoppas på det bästa. Hur mår du annars, är du påverkad av hormonerna något?
Tänker mycket på dig!
Tack ska du ha <3. Näe det blev inget denna gång. Känns som jag blir lite mer och mer bitter ju längre denna resa tar. Men det är väl också rätt naturligt att det blir så. Mens dag 4 idag och det krampar mer än igår. Åh som om inte minus vore nog.
Jag har förstått att man gärna vill vänta nån cykel eller två för att kroppen ska hämta sig, och sen är det sommaruppehåll. Men jag ska avvakta till veckan och se om det dyker upp något på posten. De trodde att jag kanske skulle hinna göra en behandling innan stängning, men när jag ser min förmodade ägglossning i nästa cykel så blir det troligtvis försent. Jag är inställd på hösten för då blir jag inte mer besviken än vad jag redan är, höhö
.
Förstår det där med graviditetssnacket! Mina vänner som jag hängde mycket med, fick barn för 5-10 år sen.. så jag har alltid varit efter i snacket, de har redan familj och fler barn fler av dem.. så jag är inte alls synkad med dem. Umgås inte heller längre med dem, kanske för vi var väldigt i osynk med mycket, gled även ifrån dem av andra omständigheter i livet. så nu är det många år sedan.. . Just nu längtar jag efter att lära känna helt nya människor, som är i liknande sits och familjebildande. Vill påbörja ett nytt kapitel i livet. Men sen får vi se hur svårt det blir att få nya vänner i vuxen ålder.. känns som om det är svårt.
Förstår att det är både roligt och lite jobbigt att ordna/planera en babyshower till din vän. Hur mycket vet dina vänner om vad du går igenom själv just nu? Jobbigt med symtomen, jag hade kramper i livmodern både när jag plussade (tidigt MF) och nu sist. Man vet liksom inte eftersom alla tecken kan vara både bu och bä. Men jag hoppas såå för din skull. Att det är er tur nu , att de är guldis som fäster och bor in sig riktigt mysigt <3. Tänkte du testa den 11 juni fortfarande, tror du att du håller dig från tjuvtestning?
Kram! och precis - en dag i taget.