Första IVF-försöket. Nervös, tips?

Tack Josefine! Ja det är absolut så mycket bättre än ett negativt test. Hade det varit negativt hade jag känt mig mer nedslagen tror jag. Nu finns ett litet hopp där, även om det är försiktigt . Ska försöka vara glad så länge det finns något där. Bifogar bild från eftermiddagens analoga test.. Tack för din pepp. Man får hoppas på det bästa så länge. Jag är jätteglad att det börjat fästa så får jag ta dag för dag och invänta testdagen på lördag. 

Hur går det för dig, har du mycket ont nu? Ser fram emot er nästa tur, jättemycket. Jag vll att det här ska bli vår höst

Jag förstår det. Jag tyckte också äggplocket var väldigt omtumlande, främst pyskiskt men så även fysiskt efteråt när kroppen skulle "hämta sig". Minns att tarmsystemet var helt off tills bedövningen gick ur kroppen också. Inte konstigt heller att du har upplevt mer smärta, det är ju en stor grej att "utsätta" kroppen för som kräver mycket. 

Skönt att ni har fått en tid på den nya kliniken :) att ha något att planera/se fram emot. Är det helt nytt för er , hur kom det sig att ni valde den kliniken som ni gjorde?

Jag vaknade tidigt imorse av att jag hade väldigt mycket mensvärk. Inga andra gravsymtom och mer intensiferad mensvärk, så jag börjar faktiskt bli orolig nu. Har inte vågat ta ett test ännu idag men är det positivt är det nog svagt ännu.

Nåväl, bara att vänta och se. Gillar bara inte att känna ännu mer som mens, den är inte välkommen alls :). Men men, en dag i taget som sagt men är inställd på det värsta ändå.

Ja just det, jag minns att du skrev om det att den kliniken hade visat på bra resultat. kommunikationen med patienterna är ju verkligen A och O. 

Hur går tankarna kring donation? Vilken är den största rädslan eller känslan inför det?

tack för dina peppande ord ❤️. Tog ett nytt test idag, fortfarande svagt men jämför jag med lördagens test så är det kanske en liten ökning ändå om än dock mycket liten. RFSU:s tester gav mig knappt något utslag alls, men ett svagt streck. Gillar dock Clearblue bättre.

mensvärken lugnade ned sig efter jag hade ätit mat konstigt nog. Kändes som världens mensvärk verkligen. Skumt att den bromsade upp när jag fick äta (var hungrig hela fm typ). Får se var det blir av allt det här. Känner mkt så icke gravid mer än magen som håller på att vända ut och in på sig :).

ps. Har du hört något från starrsky? hon försvann helt verkade det som!

kram på dig idag! Håller tummarna att Du slipper ha ont!

Jag förstår det. Det är väl ett nytt och kanske ganska oerfaret område med äggdonation. Jag vet typ ingenting alls om det. Jag förstår att du också känner att du vill försöka på andra sätt innan du/ni går vidare med att titta på det.

Jag har inte heller hört något från starrsky :/. Men jag hoppas att det går bra för henne och framåt. 

Tog ett test idag och tycker nog att det är starkare ändå om man jämför med lördagens test och att linjerna börjar bli lite mer lika varandra i färg? Tar med RFSU också då jag har några stickor över men de är så konstiga, de ger typ inget utslag alls.. (huh?), borde inte testa med dem egentligen för de funkar aldrig på mig haha. Får nog lita på mitt kära Clearblue iallafall..

Känner inte av några direkta gravsymtom mer än typ som inför mens, hungrig och molande värk som kommer och går i intensitet. Känner inte av några skillnader i smak eller något heller. Möjligen lite hårdare bröst men de ömmar inte...

Jag tror första steget nu är nog ett positivt graviditetstest på lördag och att kunna meddela kliniken det, ska ta både analogt och digitalt tror jag så det blir "svart på vitt". Nästa steg blir nog att få göra et Ultraljud samt hoppas att inga tester blir för svaga igen närmaste veckan typ. Så det är lite skräckblandad förtjusning men försöker faktiskt att börja njuta lite av strecket nu.. så en dag i taget :).

Hur mår du idag?

Jag kan knappt tro det. Den digitala har nu gått från 1-2 till 2-3 veckor. Och fullt utslag på ultratidigt. Jag trodde inte detta i början av veckan då jag tyckte testerna var svaga ännu, men mycket har hänt dessa sista dagar... jag kan inte förstå det. Vid den kemiska graviditeten i julas stannade det på 1-2, så jag var nervös inför dagens test..

Officiell test imorgon, får bara hoppas att knytet nu vill stanna denna gång.

Hur har du det idag? Jag hoppas du får en skön fredag kväll.

Finaste ni! 

Jag lever (och lilla pyret i magen också :))! Ursäkta min tystnad, haft problem med att logga in, men har följt den här tråden och er under tiden och hejjat på er! 

Så himla häftigt med ett plus Rainbow! Nu är det er tur, jag tror stenhårt på denna graviditet för er. Stort grattis, och jag hoppas ni får se det där tickande hjärtat snart. 

Jag håller alla tummar och tår för er Josefine, så ledsen att det varit sån tuff resa för er men jag hoppas med lite nytt tänk, nya mediciner och på en ny klinik, att det blir framgångsrikt för er. Jag var också mentalt förberedd på äggdonation efter att vi bara fick ett enda ägg på stimuleringen med maxdoser, men det krävs verkligen bara ett ägg ibland :') 

Vi har nyss varit på rutinultraljud i v 20 vilket såg bra ut, en liten flicka blir det, min lilla guldtjej  Jag lovade mig själv att efter det ultraljudet måste jag våga tro på den här graviditeten och börja mentalt förbereda mig på en bebis. Har inte vågat köpa något eller berätta för någon förrän nu (trots att jag fått en kula...). Men inser nu att jag kommer nog vara orolig i 18+ år säkert ;) Förutom oro mår jag rätt ok nu, illamåendet gick över v 12 och nu har jag lite foglossningsmärtor men är annars helt ok! Veckopendlar till annan ort under hösten så det är lite slitigt men jag hoppas kunna jobba in i det sista i alla fall. 

Jag finns här och hejar på er hela vägen! Skickar er massa kramar och lyckönskningar! 

Tack Josefine, vad fin och snäll du är som säger så! Detsamma till dig!

Önskar med allt från mig att det kan finnas ett guldembryo för er där ute också framöver. Att resan inte är över  och att det finns lite grejer kvar ni kan testa och göra <3 Men det är alltid lättare att hoppas för andra när man själv har fått ett plus tror jag... men sen vill jag verkligen tro det ändå, inte minst med tanke på det du kunde återföra senast även om det inte gick hela vägen!

Vill gärna fortsätta följa dig Josefine och säg till om det blir jobbigt med "graviditetssnack" eller information innan du kommit igång med ditt försök, kan hålla det avskalat i såfall. Tänker på dig och er process också! Mycket.

Som du säger är nervositeten ständigt där, men måste också försöka njuta av plusset så länge det finns där. Vilket stadie man än är i, i denna resa så känns det lite oroligt, är det inte märkligt?

Kram!

Liten uppdatering. Ser ut som Hcg fortsätter stiga . Är idag 17 dagar sedan FET. Testlinjerna har blivit starkare än kontrollinjerna. Det är ett gott tecken, får bara hoppas knytet vill och kan stanna kvar. Inväntar återkoppling från kliniken ännu, hoppas få tid för Ultraljud om ett par veckor.

Hej igen tjejer! 

Hur gick ultraljudet? Tänkt på dig och er. Håller tummarna för positiva besked och att graviditeten fortsätter utan komplikationer  10/2 är bf! Nu senaste veckan känner jag massa sparkar också, vilket är häftigt och betryggande. 

Josefine, jag är ledsen att situationen känns så uppgiven. Men ge inte upp! Det finns alltid nya vägar att pröva. Om jag minns rätt har ni inte gjort alla 3 landstingsförsök än va? I Västerås sa de att det bara räknas som ett försök om man fått något att överföra. Men man måste psykiskt orka också, och tror det är viktigt att ge sig lite paus. Jag tror och hoppas verkligen att ni kommer få uppleva att bli föräldrar!

Vi var inne på äggdonation inom ramen för det regionen kunnat erbjuda, ifall denna ivf inte lyckades, och samma gäller fortfarande för ev. syskonförsök framöver men privat isf, då jag är så nära ett tidigt klimakterium. Kändes tungt först men jag försökte vänja mig vid tanken att det är bara en cell från en annan kvinna, resten av hela personen bygger jag ju själv från scratch ;) Men jag är sån som har en plan a, b, c och d från början hehe vilket kanske är lite väl... (vi påbörjade t o m utredning för adoption med kommunen parallellt med ivf.)

Men man ska inte pressa sig in i något som inte känns rätt för en själv såklart. Jag hoppas ändå ni träffar någon klok nytänkande läkare, kanske utomlands?, som hjälper er med ivf. 

Ta hand om er och varandra. Kram