Helt apatisk. Orkar inte bo i ett rörigt hem längre..

Nej, fruktansvärt, att inte ha några rena ytor nånstans. Jag skulle bli galen. Allting på sin plats, endast vackra konstföremål får finnas, och inte för många för då konkurrerar de med varandra. I köket får ingen disk förekomma, endast utvalda köksmaskiner, design.                                                                                                             Nånting som verkligen skulle ge hjärtinfarkt är en skräpigt hall. I min hall finns endast en tamburmajor, Källemo, dyr, och den används endast när gäster kommer, den står tom annars. Byrå, där endast en designlampa står, bokhylla, Norrgavel, konstböcker. Skulptur och litografi. Hatthylla och krokar på väggar är förbjudet. Ytterplagg hänger aldrig framme, de stör. De hänger i klädkammaren. Så har jag det. Tur att jag är särbo. Mitt hem är mycket av designvisning, framför allt Svenskt Tenn.

Vi är alla olika, och tur är väl det. Mitt hem ska vara en oas, inte en pinal som inte ligger på sin plats. Lever flera i samma hem får man kompromissa, men nej förresten, är man ordningsmänniska och estet dras man till likasinnade. Jag har varit i hem där jag vänt i dörren med en krystad ursäkt, men då har det också varit gräsligt.                                                                                                                                                                                            Håller man konstant ordning behöver man inte lägga tid på att röja, det är helt enkelt smart att inte vara så rörig. Har man en gång för alla röjt spar man mycket tid.Ta bort alla korgar och krokar, lägg innehållet i garderober. Plats finns det nog om du slänger det som inte är fräscht längre. Korgarna kan ha lämnat spår på väggarna, hål efter krokarna, eventuellt behöver du tapetsera om. En svagt pastellgrön nyans.sen köper du ett högt och smalt vitrinskåp. Där arrangerar du bijouterierna snyggt, samt några andra prylar som är snygga. Det du målat låter du rama in, gärna en ljus träram som inte kontrasterar för mycket mot tapeten. Det riktigt kliar i fingrarna när jag läser din text. Köp en Svenskt Tenn lampett, lite dyra, men den har du hela livet.
 

Perfekta hem? Ja, det är inrett med eftertanke, allt harmonierar. Gräsligt? Nja, jag får mycket beröm, förmodligen av likasinnade. En så kallad ålderskoefficient finns naturligtvis, de yngre har annan smak. Där jag har en vacker svängd Howard-soffa har de soffmoduler, vardagsrummen ser ut som järnvägsstationer, jättefult. Sen dekorerar de med Carpe Diem-tryck där jag har moderna litografier eller oljor, nutida konst. Ännu värre; vissa tvingas sova i vardagsrummet för att de är trångbodda, bakom ett draperi. Det kallar jag gräsligt, men nöden har väl ingen lag.                                                                                                                                                                                                   Namedropping?;Svenskt Tenn och Norrgavel? Inte alls. Alvar Alto har jag också men detta är inga skrytobjekt, tror du det har du inte hängt med. Det handlar om kvalité, lite dyra i inköp men föremålen varar en livstid. Slår man ut priset på ett stort antal år blir det inte dyrt alls och lampor från Svenskt Tenn har ett bra andrahandsvärde på auktion.                                                                                                                                                    Nej, vill man skryta så har vi Bruno K fåtöljerna, sällsynt obekväma, men med en prislapp på 40 K, inledningsvis. Den ljusgula är fin förstås men ingenting man kan sitta I. Sen har vi Axel Einar Hjort och FInn Juhl, just Juhls fåtöljer kan man lätt få betala 160 K för. Detta är brackigt, ja och vill man bracka till det med utemöbler kan man köpa Slettvolls. Man får skilja på kvalité och klassisk design och brackighet. Möbler ska vara slitstarka och bekväma, man köper dem för sin egen skull och de är inga utställningsföremål. Vackra ska de vara förstås.