Barnlängtan, hur får man ens sambo med på tåget?
Anotherone skrev 2025-05-06 23:44:02 följande:
Så sätt en tidsfrist. Nu gör vi så här att vi lägger frågan åt sidan i ett halvår (eller annan lämplig tid) och pratar inte om det. Om ett halvår tar vi snacket igen och då måste jag få veta exakt hur du ställer dig till det här. Så ger du honom en paus från "barnsnacket" och han får se till att fundera ordentligt så att han vet hur han känner.
Gör detta ts.
Inte ett knyst, låt honom processa i lugn och ro.
Det har du tid med, du ska ju ändå plugga klart innan det ev är dags att försöka.
-----
Min egen erfarenhet då.
Med min första man (blev änka tidigt) var det han som tog upp frågan, vi (iallafall jag) var väldigt unga och det tog nio månader att bli gravid.
Inte alls ovanligt att det tar tid, och utöverdet åt jag 80-talets p-piller som var rena hästmedicinen jämfört med dagens så det tog tid för kroppen att ens förstå att den kunde bli gravid.
Med barn två, med en annan man som redan hade tre barn... jag hade barnet innan med i förhållandet och hade inga tankar på fler barn.
Men så hände en sak som gjorde att min längtan föddes, mannen var inte alls med på tåget från början men jag lät honom förstå att det inte skulle kunna läggas under mattan och glömmas bort.
Så efter några månader, kanske ett halvår så började vi försöka.
Det försöket drog rejält ut på tiden och det blev spolning av äggledare och konstaterad endometrios innan vi till sist lyckades.
Idag är mina ungar 25 och 40 år gamla och jag är farmor till två finfina ungar också!
Med min första man (blev änka tidigt) var det han som tog upp frågan, vi (iallafall jag) var väldigt unga och det tog nio månader att bli gravid.
Inte alls ovanligt att det tar tid, och utöverdet åt jag 80-talets p-piller som var rena hästmedicinen jämfört med dagens så det tog tid för kroppen att ens förstå att den kunde bli gravid.
Med barn två, med en annan man som redan hade tre barn... jag hade barnet innan med i förhållandet och hade inga tankar på fler barn.
Men så hände en sak som gjorde att min längtan föddes, mannen var inte alls med på tåget från början men jag lät honom förstå att det inte skulle kunna läggas under mattan och glömmas bort.
Så efter några månader, kanske ett halvår så började vi försöka.
Det försöket drog rejält ut på tiden och det blev spolning av äggledare och konstaterad endometrios innan vi till sist lyckades.
Idag är mina ungar 25 och 40 år gamla och jag är farmor till två finfina ungar också!