Förstoppning

Råd från en som levt med avföringsproblem i 20 år eftersom det började så smått efter att jag fött barn och nu är min förstfödde 21.

Lite bakgrundshistoria. Som barn bodde jag i en familj där det var vanligt att vi väntade med att bajsa med 4-5 dagars mellanrum. En gång i tonåren då jag satt och grinade på toaletten knöstade jag förtvivlat för att få ut det. Och det gjorde det till sist. Hade aldrig några smärtor eller liknande annars, gick bara på toa sällan (förutom att kissa). Träffade min partner i 25 års åldern och han var en människa som la en kabel dagligen eller ibland flera gånger per dag. Så det började även jag utöva. Levde så tills jag fick barn 9 år senare. Då började problemen med att jag ibland fick svårt att få ut det. Minns inte riktigt hur det var i början, men med åren blev det värre och värre. Sjukvården gav mig råd om mjukgörande kost och salvor. Gröt började jag äta till frukost varje dag efter min förstfödda. Försökte alltid äta mycket fibrer.

Efter många jobbiga år då smärtsamma hemorrojder hade skapats av alla perioder av när jag inte fick ut något och blev tvungen att använda Microlax emellanåt tipsade min mor om att jag kanske som hon behövde känna efter om jag kunde trycka med en tumme via slidan samtidigt som jag höll emot runt ändtarmsöppningen. Det var så jag upptäckte att problemet var att bajset samlades vid öppningen. Jag blev tvungen att se till att alltid, dagligen, varje morgon tömma ändtarmen. Om jag inte fick/får ut det genom att krysta måste jag med handskar och salva plocka ut det.

Efter ca eller drygt 10-års turer med sjukvården så lyckades jag få hjälp på gyn som sa att jag hade en försvagning i väggen mellan slidan och avförings kanalen och fick en operation. Den var verkligen inte smärtfri och har gett mig bestående problem med att kunna ha samlag.

Dock hjälpte det mig till en början med att bajset inte blev till en jättestor boll som inte gick att krysta ut utan någon form av åtgärd. Numera är problemet att det bildas små hårda bitar "fekalom" (läkare jämställer det med förstoppning, men jag kan ha dessa och bajsa normalt i veckor). Efter ett tag skapas hemorrojder av att dessa bitar ligger någonstans på sidorna "fickorna" i tarmen och skapar problem. Till slut måste jag plocka ut dessa bitar. Microlax fungerar inte på dessa. För att bli av med hemorrojderna måste jag använda Scheriproct och ständigt se till att massera upp dessa som sticker ut. Fast viktigast är att plocka ut allt som fastnat.

Så varför skriver jag allt detta... Jo för att många i sjukvården vet inte hur sådant fungerar i verkligheten. Att jag hoppas att min berättelse kan hjälpa ta eller andra som sitter i min situation. Främst att kvinnor som kanske fått förlossnings skador (som jag fått) går till gyn och får hjälp i tid. Om man går länge med förlossningsskadan så skadar alla förstoppningar som man måste tampas med genom åren att tarmen skadas.

Idag försöker jag även bulka tarmen genom att dricka physilliumskal för att undvika att bajset delas upp i små bitar som fastnar, men oavsett så blir det så till sist.

Senaste kirurgen (ca 1 år sedan) tyckte inte att mina hemorrojder var något att operera bort. Skulle inte avhjälpa mina "utförsel problem". Enligt röntgen vid krystning tyckte han inte att det ser ut som att min tarm prolapsar. Nu ska jag försöka stå ut några år till innan jag tar kontakt igen och när jag blir så gammal eller fet så att jag inte klarar av att plocka mig själv måste jag nog kräva en påse på magen. Har hört att det är jävligt smidigt. ;-D

Lycka till! Och hoppas att ni slipper mina problem.