Låter inte särskilt hälsosamt. Gå upp lite i kalorier och rör mycket på dig i vardagen men pressa dig inte på det här sätter. 14kg på 11 veckor är alldeles för mycket och du riskerar att förlora muskelmassa och att.gå upp snabbt igen.
Förstår inte riktigt hur du räknar.
Hur lång är du och hur mycket väger du? Hur gammal är du? Hur mycket rör du på dig?
Hur har du gått tillväga för att räkna ut din dagliga förbränning?
En genomsnittskvinna som rör sig någorlunda bränner runt 2000kcal om dagen. För att gå ner 1kg i veckan behöver hon kapa ca 1000 kcal om dagen och alltså ligga på 1000kcal i intag/dag. Det är långt under det rekommenderade om du inte vill förlora muskelmassa.
Allteftersom du går ner kommer också ditt dagsintag behöva sjunka, och då blir det ännu mer orealistiskt.
Skriver det här i all välmening - det är jätteviktigt att inte göra sådana här.saker för extremt.
Jag har också gått ner med min fitbit - den har funkat jättebra. Talar inte heller om att deffa utan om förlust av den muskelmassa du har för att din kropp ska fungera normalt. Du får ju inte hamna i svältläge.
Sedan förstår jag inte det där med att fettvävnaden frigör energi. Har du någon bra länk om det eller vill du förklara - har aldrig hört talas om det förut.
Gör väl något form av allmänt svar här.
Springer gör jag egentligen bara för att jag gillar det, att kaloribehovet ökar av en löprunda är egentligen bara en bieffekt. Som x skriver, träning gör en bara hungrigare... även om jag äter mer de dagar jag tränat så är jag hungrigare än på mina lugnare dagar då jag äter mindre.
Jag kommer inte äta mer än vad jag gör i dagsläget, det känns bara orimligt att äta mer skulle få mig att gå ner i vikt mer. Sen vill jag faktiskt inte riskera att börja gå upp i vikt, om jag är viktstabil på denna mängd liksom.
Verkar som att jag helt enkelt får bita ihop ett tag till och se vad som händer de kommande veckorna. Vården lär ju inte bry sig, jag är inte så överviktig att jag på något sätt skulle prioriteras till en dietist.
En vecka till ha gått.
Ätit lite mer ändå, i snitt 1500 kcal per dag. Vågen fortsätter pendla, nu mellan -0,9 och +0,8 kg. Så fortfarande händer inget. Igår började jag äta 1000 kcal igen.
Okej jag har läst på lite under dagen och kommit till insikten att jag antagligen är bulimiker som kompenserar överätning (eller hetsätning som det visst heter) genom att kalorireducera bort överskottet. 1-0 till er mina barn kommer väl bli skadade för livet. Men till mitt försvar så visste jag inte ens att det betraktades som en ätstörning att göra såhär och ärligt talat ser jag inte problemet eftersom jag sköter det snyggt.
Okej jag har läst på lite under dagen och kommit till insikten att jag antagligen är bulimiker som kompenserar överätning (eller hetsätning som det visst heter) genom att kalorireducera bort överskottet. 1-0 till er mina barn kommer väl bli skadade för livet. Men till mitt försvar så visste jag inte ens att det betraktades som en ätstörning att göra såhär och ärligt talat ser jag inte problemet eftersom jag sköter det snyggt.
De finns ju dem som äter vlcd, 5:2 fastar, utesluter en massor från sin kost utan medicinsk anledning. Är de också ätstörda? Genuin fråga, för jag förstår inte skillnaden. De tänker väl också på vikt, mat osv?
Samtidigt så vet jag ju saker som jag inte skriver här och andra sidan vet jag hur välfungerande jag är. Jag menar inget illa men jag tänker liksom... det är jag som har rätt och ni som har helfel? Jag har väldigt svårt att se mig som sjuk, att sjukvården ens skulle bry sig.