Ragdoll som utekatt...

Jag har sagt att han ska schasa bort henne.
Känner flera som har ragdoll som utekatt. Inte varit något problem för dem.

Problemet är ju ändå att man vill vara en trevlig och tillmötesgående granne som gör det man kan för att minska olägenheter för grannarna.Vill såklart att katten ska ha ett liv den trivs med, även om den var dyr i inköp.Det är väl inte "väldiga" problem med grannarna utan vår närmsta granne som kommer med kommentarer om att hon är "fööör sällskaplig" och att han fått "säga till henne på skarpen" och liknande. Hon gör inget dumt som att kissa eller klösa på möbler eller liknande. Utan går bara fram till grannen när han är 3 meter från vår tomt. Är nog lite svårt för henne att veta om han är familj eller inte då vi pratar med varandra när hon är ute. Vi lockar alltid tillbaka henne och ger godis när hon kommer så hon ska vilja vara hemma, men vill gärna vara där vi är. Är vi ute, vill hon också vara ute och ser hon då en människa eller rörelse på grannens tomt går hon dit. 

Vår gamla katt struntade i grannarna. Hon kunde gå över deras gård om hon såg en fågel där, men satt allt som oftast på vår altan eller sov i uterummet. Aldrig fått en kommentar om henne från grannarna. 

Denna katt har hunnit vara ute en vecka och de flesta närmsta grannarna har hon hälsat på och flera grannar har kommenterat att hon varit där.
Har sagt att hon är en ung katt och inte riktigt lärt sig än vad som gäller och vart hon kan vara, så de kan schasa bort henne om hon kommer. Alla har varit så glada och trevliga och sagt att de tycker hon är så söt och att det gör ingenting om hon kommer dit, förutom vår närmsta granne som tycker hon är för sällskaplig.

Vi har självklart gps på katten och ett halsband med text vart den bor och vårt telefonnummer. 

Jag är självklart rädd om katten och den får endast vara ute när vi är ute och vi lockar alltid in henne när vi går in. Men medan vi krattar, sitter på altanen, barnen badar i poolen etc så strövar hon såklart omkring och går då till grannen som också är ute. Hon går inte långt utan håller sig i närområdet. Men vi bor på en "plätt" där alla har sin uteplats mot varandra. Framsidan är liksom mot gatan och baksidorna möts. Vi har häck, men övriga grannar har liksom en "flytande" gräns där gräsmattorna går ihop. Vår närmsta granne har ett potatisland som gränsar till vår häck och grannen bakoms gräsmatta. Vi har cirka 4 meter gräsmatta till grannen bakoms potatisland. 4 meter från vårt uterum till grannen bredvids uterum. Kanske 15 meter till en annan grannes altan osv. Det är egentligen en öppen stor yta allas bakgård, så det gör det väl svårt för katten också att veta vart gränsen finns. Alla grannar är okej med att hon hälsar på. Grannbarnen älskar att klappa och gosa. En pensionärsgranne tycker det är kul att titta på när hon jagar insekter och tycker hon är en sån guldkant på vardagen då hon är så himla söt också. Det är endast grannen med potatislandet som tycker att hon kommer för nära.

Har dock hittat en kattskrämma som kanske funkar som vi ska se om grannen är ok med att ha på sin tomt. 

Min erfarenhet av bondkatter är att de verkligen försvarar sitt revir. Kattfan hoppade utan problem på både fasaner och grävlingar som tog sig in på tomten - för att inte tala om andra katter. Han var inte så stor men ett lejon på insidan.
Hade två Perser som skulle tränas att gå i koppel, jo tjena.. Vägrade att gå men kom vi tillräckligt nära ett träd - fick slätkarta upp för att plocka ner dem.
Katter är olika oavsett ras men rent allmänt uppfattar jag bondkatter som mer revirhävdande.
Har en särbo vars dotter föder upp just rag-doll. De är hur söta och sociala som helst men är som en katt på Valium.