Inlägg från: Anonym (Zombiemamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Zombiemamma)

    HAN SOVER JU ALDRIG?!

    Börjar bli fullkomligt desperat. Har en bebis på tre månader som inte sover mer än tio minuter åt gången, med undantag för max en halvtimme i bilen och liknande. Men han är så lättväckt. Har en bedside crib men han måste ligga klistrad mot mig för att somna, sen räcker det att jag typ andas fel och så är han igång. Rycker till, börjar fäkta med armar och ben, stånka och till slut gråta om jag inte lyckas vyssja honom till sömns igen. Och innan han kommit till ro har han ofta hunnit "klösa" med sina små händer att jag är helt öm. När han väl somnar är det alltid på något sätt som gör att jag måste ligga halvt utanför sängen eller liknande, så det lilla jag får sova är bara smärtsamt för kroppen. Jag är helt slut. Vill inte skada honom men jag håller på att bli helt knäpp. Skulle aldrig göra det men vill skicka ut ungen genom fönstret när han för tjugonde gången samma natt vaknar och börjar ha sig. Vad fasen ska jag göra?? BVC avfärdar det bara som en fas, att barn drömmer mycket periodvis. 

  • Svar på tråden HAN SOVER JU ALDRIG?!
  • Anonym (Zombiemamma)

    Åh tack snälla vilket fint svar! Jag tror att jag generellt har varit dålig på att be om hjälp. Jag kan räkna på en hands fingrar hur många gånger pappan behövt hjälpa mig på natten och jag sätter nog rätt höga mål för mig själv under dagarna, att hemmet ska vara snyggt och prydligt och allting gjort eftersom "jag ändå bara varit hemma". 

    Självklart är jag glad att jag är bebisens trygghet, jag vet ju det och är glad att kunna ge mitt barn en säker famn att vila i. Samtidigt blir det nästan kortslutning i hjärnan när man inte får sova på flera dygn.

  • Anonym (Zombiemamma)

    Tack, vi samsover redan. Gjort sedan dag två eller något, lillen har inte accepterat något annat än att ligga på eller kloss an. Men då har han i alla fall sovit några timmar i stöten. Och pappan vaknar inte. Det är helt hopplöst. Han sover igenom explosioner och gallskrik tyvärr. Så bebis ligger alltid mot bedside crib på min sida (används mest som en sarg så han inte ska trilla ur och så jag kan få lite mer utrymme), eftersom pappan när bebis låg mellan oss varit nära att rulla över honom. Och innan någon blir hysterisk så var det mitt på dagen och jag var vaken och hade koll. 

Svar på tråden HAN SOVER JU ALDRIG?!