HAN SOVER JU ALDRIG?!

Jag tror varken BVC eller folk i allmänhet fattar vad som pågår i en nyfödd bebis.

Nyfödda har ofta väldigt känslig och omogen mage/tarm, och det är sannolikt att det ger obehag eller t.o.m. smärta hos en del. Om du som vuxen har magont, hur bra sover du då?

Så detta kommer inte att gå över förrän barnet blir större, för då blir tarmen rent fysiskt större och då försvinner de värsta tendensen till blockeringar och att luft fångas i fickor, peristaltiken mognar till sig och transporterar kanske avföringen bättre också.

Jag var själv ett utpräglat magbarn, och när jag vid 45 gjorde en koloskopi konstaterade läkaren att jag har en sällsynt korkskruvsspiral i två varv på min tarm på ett ställe, som gör det mycket trångt. Det är väl inte alltför långsökt att en sådan avvikelse kanske gjorde min bebistid svårare än andras?

Första steget är att sluta tro att naturen gör saker perfekta- good enough kan lika gärna vara migränkärl, tendens att bilda gallsten eller att ena benet är längre än det andra. Vi har alla ett antal defekter- en del syns utanpå eller på vårt beteende, en del är inuti. 

TS, jag tycker verkligen att du ska be om avlastning av omgivningen så att du får sova och inte blir psykiskt sjuk, för det det kan vara direkt farligt att vara sömnberövad för länge.