Inlägg från: Anonym (K) |Visa alla inlägg
  • Anonym (K)

    Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga

    Det beror på situationen. Du skriver partner, är ni särbo eller sambo? 
    3 år är inte jättelång tid, hur involverade är ni i varandras ekonomi? Äger ni saker ihop?
    Ni har inga gemensamma barn. De omyndiga barn har hen försörjningsplikt för död som levande, i flera år till tillsammans med den andra bioförälder. Du är vuxen, hen kanske tycker att du kan försörja dig själv?

  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-19 14:01:24 följande:

    Bor ihop veckorna barnen är hos andra föräldern. Inget ägs "officiellt" gemensamt, bara muntligt.


    Ni har alltså två bostäder. Att äga något muntligt är för lösa boliner. Vad är det som ägs muntligt gemensamt? Ett hus? En bil? En häst? En kanin?

    Är det något som ni gemensamt jobbat fram som är av värde, t ex renovering, utbildat en dressyrhäst eller vad de nu handlar om kan jag förstå om personen som exkluderas ur testamentet reagerar. Å andra sidan borde detta reglerats för länge sedan.
  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-19 14:47:37 följande:
    Katterna, men de har aldrig varit gemensamma på riktigt, vi har bara kallat dem "våra barn" på skämt, eftersom vi aldrig kommer få gemensamma.
    Personen som anser sig exkluderad i testamentet kan ta upp det här med personen ifråga. Det går att lägga till önskan om vad som ska hända med katterna om personen avlider. Personen som ska opereras kanske inte tänkt på dem, eller helt enkelt vill att barnen ska få behålla dem.
  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-19 15:05:17 följande:
    Det står redan att katterna ska stanna hos barnen.
    Ja men då så. Personen har tagit ställning. Hade du skrivit det i trådstarten hade det varit lättare att förstå. Personen ser inte katterna som era "gemensamma barn". Kommunikation är viktigt och underförstådda outtalade förväntningar måste fram. Ingen är tankeläsare.
  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-19 16:02:05 följande:
    Det står i ts.
    Aha nu ser jag, så är det. 
  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 11:57:12 följande:
    Eller så kan man utgå ifrån att det inte finns något gemensamt när testamentet skrevs som det gjorde. Man kan ju inte testamentera bort andras saker, så det hade varit ett icke-problem. Det är i huvudsak pengar som finns att ärva.
    Ännu mer logiskt att barnen ska ärva. Tycker inte du det?
  • Anonym (K)
    Anonym (?) skrev 2025-05-20 16:27:15 följande:
    Det kanske inte handlar om pengarna i sig utan att man funderar över varför ens partner bryr sig så lite om en?
    Är man särbo och en ekonomiskt självständig och trygg individ behöver man inte blanda in de här känsloyttringarna. Barnen sätts först, helt naturligt.
  • Anonym (K)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 18:04:59 följande:

    De är inte barn, vi har aldrig sagt "våra katter", däremot har jag flera gånger kallat dem barnens katter och om jag måste välja så prioriterar jag deras kärlek till dem högre.


    Varenda uttalande är inte juridiskt bindande, jag har aldrig menat att djuren är hans och iom att vi räknas som särbo skulle han inte ens ha rätt till dem vid separation. Jag står på allt gällande dem och han har inte betalat något för dem. I det läget har jag ironiskt nog mer rätt till hans katt än han till mina, för han kallar den rakt ut för min och jag har betalat massor till och för den.


    Men vad är det han är missnöjd över?
Svar på tråden Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga