Vi har en tonårsdotter som sätter höga krav på sig själv, framförallt i skolan och låser sig totalt/bryter ihop när hon inte får ihop studierna inför prov.
Hon skjuter upp saker och när vi påminner henne i god tid, för att inte hamna i ångest läge 5 i tolv, så blir hon arg och fräser på oss.
Det är inte mycket som går bra och vi vet inte vad vi ska göra för att stödja och få det att fungera i praktiken?
Är det någon som har erfarenhet av något liknande?
Vi har en tonårsdotter som sätter höga krav på sig själv, framförallt i skolan och låser sig totalt/bryter ihop när hon inte får ihop studierna inför prov.
Hon skjuter upp saker och när vi påminner henne i god tid, för att inte hamna i ångest läge 5 i tolv, så blir hon arg och fräser på oss.
Det är inte mycket som går bra och vi vet inte vad vi ska göra för att stödja och få det att fungera i praktiken?
Är det någon som har erfarenhet av något liknande?
Har ni pratat något om strategier vid plugg? En enkel sak är att lära sig att dela uppgiften i mindre delar så att det inte känns som ett stort berg som ska bestigas, då blir det lättare att ta tag i och komma igång.
Låter som det var för min dotter. Innan hon kraschade. Hon fick senare en add diagnos.
Låter som det var för min dotter. Innan hon kraschade. Hon fick senare en add diagnos.
Jag skulle tänka såhär.
Istället för att prata om henne, prata med henne.
Ha ett öppet samtal om hur hon skulle vilja ha det? Vill hon bli påmind? Eller blir hon bara stressad av det?
Så var jag. Min familj ville väl, men jag kunde inte hantera att dom ville påminna, så då vart det bara fel och jag blev skitarg istället. Stressad och pressad. Kände att dom inte såg hur jag kämpade med att få ihop det.
Så för mig vart det bara värre av att dom var på mig. Det gick åt pipan ändå, men det vart ett till lager av ångest när dom började påminna mig.
Så fråga henne. Hur vill hon hantera det? Vill hon ha hjälp? Eller vill hon bli lämnad ifred?
Det tar tid att hitta sitt sätt att hantera såna känslor. För mig kom det när jag vart vuxen. Och än idag kan vissa saker kännas jobbiga.
Är nu en väl fungerande egenföretagare med hög inkomst. Så det behöver inte gå åt helvete i livet bara för att skoltiden är en ångest. Men vissa saker är bara lite jobbigare än andra.