Det finns ju Granskningsnämnden att anmäla till.
Alla ni som klagar över det vänstervridna public service antar jag själva är högervridna.
Vilka program anser ni inte ska finnas? Vilka nyheter borde inte finnas och vilka borde finnas men finns inte?
Efter lunchekot sänder SR P1 just nu ett långt inslag om hur Malva och andra invandrare lider svårt av PTS efter skolskjutningen i Örebro.
Det slår mig att dådet i Örebro inte var specifikt riktat mot invandrare, utan begicks av en psykiskt labil och störd person som sköt urskillningslöst mot allt och alla.
När man lyssnar kan man dock få för sig att det var ett hatbrott mot invandre.
Allt våld mot invandrare måste så klart lyftas fram. Men om det nu inte var ett hatbrott mot invandrare? Ja det går väl bra ändå att ta upp problemet med invandrarnas utsatthet i Sverige. Rub it in.
Är det bara "vänstern" som bryr sig om rasism och sexism? Om PS tar upp sådana ämnen så betyder det att de är "vänster"?
Är det bara "högern" som oroar sig för kriminalitet och intresserar sig för Ukraina och Nato? Om PS tar upp sådana ämnen så betyder det att de är "höger"?
Nej, det köper jag inte. Och vad är det för svartvitt tänkande att man måste vara antingen höger eller vänster? Vart tog det liberala alternativet vägen? (Det finns faktiskt två liberala partier, men man kan vara liberal rent allmänt utan att vara det partipolitiskt).
Jag är intresserad av mänskliga rättigheter, demokrati kontra diktatur. Vilken bur ska jag stängas in i då, vänster- eller högerburen?
Padirac har i ett inlägg framhållit att SVT står upp för demokratiska principer. Så här några synpunkter på begreppet demokrati för att berika diskussionen.
Demokrati betyder folkstyre och det är ju bra, jämfört med t.ex. autokratier som i Ryssland. Demokratins vagga brukar man säga är stadsstaten Aten i Grekland (500-300 f.Kr.)
Begreppet har alltsedan 1700-talet kommit att kvalificeras på på olika sätt genom att man talar om liberal demokrati. Därmed har man avsett en demokrati som bygger på en liberal politisk filosofi med maktdelning, rättsstatsprincipen, politiska partier, marknadsekonomi med privat egendom och allmän rösträtt som infördes i Sverige år 1919.
Till den liberala demokratin hör också att det finns spärrar mellan folkviljan och de politiska besluten för att hindra att en populistisk riksdagsmajoritet vid makten inför regler som går emot demokratiska principer och minoritetsskyddet i våra grundlagar. I Sverige har vi alltså inte direktdemokrati där folkviljan alltid är allenarådande och vi har inga beslutande folkomröstningar som man delvis har i Schweiz. Med hänsyn till skyddet sådana populistiska beslut krävs det två riksdagsbeslut med mellankommande val för att ändra i grundlagen.
Begreppet mänskliga rättigheter är en del av demokratibegreppet - och den liberala demokratin - sedan den franska revolutionen 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 samt konstitutionen med sin Bill of Rights från 1787. De principer som där anges har varit centrala för demokratierna världen över. Under senare år har tillkommit nya dokument i form av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och Europakonventionen som blev svensk lag år 1995.
Det som många ser som ett problem är att i begreppet liberal demokrati har man alltmer lagt in en hel massa annat som inte kan hänföras till de mänskliga rättigheter som ovan avsetts.
Det handlar om sådant som står på vänsterns politiska agenda. Den som inte delar de åsikter som vänstern propagerar för och som enligt det i Sverige dominerande politiska narrativet ingår i den liberala demokratin beskylls för att vara odemokratiska.
Om du kritiserar hbtq, Pride, genusforskning, könsbekräftande vård, antirasismens excesser, massinvandring, islam, klankulturer o.s.v. är du inte demokrat. Men det är naturligtvis inte sant. Du har utnyttjat din yttrandefrihet och det är en del av demokratin och inget odemokratiskt med det alls.
Martin Wicklin presenterade ett inslag i SR av Freddy Ramel om den historiska utvecklingen av radiosändningar och Public service, som startade i början av 1920-talet med BBC som fick en särställning genom en s.k. Royal Charter som skulle garantera radions opartiskhet tillsammans med en styrelse Board of Governors som kontrollorgan. I Sverige fick vi snart därefter Radiotjänst som finansierades genom användarlicenser. BBC:s uppdrag formulerades av dess förste chef: BBC skulle ge public service och vara i allmänhetens tjänst genom att sprida information, upplysning och ge underhållning.
Den ständiga frågan handlar om kravet på opartiskhet. Är det en omöjlighet?
Så vad anser du om svensk Public service ? och är kanske opartiskheten ett omöjligt uppdrag?