Public service – ett omöjligt uppdrag?
Nu är det faktiskt så att 68-vänsterns marsch in i institutionerna med svängdörrar in i public service är ett välkänt fenomen och har omvittnats av tidigare anställda. Var du uppenbart inte vänster var det lönlöst att ens försöka få en anställning. Hellre rekryterade man pålitliga vänsterkompisar.
I sammanhanget kan det vara intressant att uppmärksamma en viktig skillnad mellan konservativa/borgerliga och radikala/socialister. Medan de senare är besjälade av att förändra vill konservativa istället vill bevara det som de gillar och tycker fungerar. Detta faktum är naturligtvis ett skäl till att det märks så tydligt när det är vänstervridet. Det gäller att frågasätta, riva ner gamla strukturer som det heter, att vara normkritisk o.s.v. Allt det som är vänsterns ökända favoritämnen hade inte stått på agendan inom public service om inte personalen varit vänstervriden.
Det ska sägas att det finns mycket bra också i public service, inte minst ett flertal av deras utrikesreportrar. Som bekant finns också mycket skräp av t.ex. typ realityserier.
Men när det gäller samhällsrapportering och politisk rapportering finns vänsterperspektivet där väldigt ofta. Kanske har det blivit lite bättre på senare tid p.g.a. den starka politiska uppmärksamheten på frågan om opartiskheten i programmen, bl.a. det aktuella programmet: Public service - ett omöjligt uppdrag?
En sak är fullkomligt säker: Högervridet är public service inte. Det skulle bli ett ramaskri i hela Sverige! Hyllningar till kärnfamiljen. Jösses. Mer lydnad och disciplin i skolan. Herregud. Gärna skoluniform. Är de inte riktigt kloka i public service? Skolavslutning i kyrkan med några Guds ord av prästen. Nej! Manlig präst? Nej, nej, nej. Borde det inte bli friare för arbetsgivare att avskeda folk? Mamma mia. Större löneskillnader för att öka incitamenten i arbetslivet? Nä nu ringer jag klagomuren! O.s.v.