Kontrollerar partner?

Anonym (Prioriterar) · 2025-06-07T01:22:01+02:00

Min partner anser att han ska få göra precis allt han vill. Vi har två barn under 3 år. I hans värld ska han få gå på olika styrelsemöten typ en hel lördag och typ 3 vardagskvällar i veckan. Sedan ska ha gå på fotboll och titta en gång i veckan och på detta även gymma? Detta har gjort att jag sparkar bakut. Jag säger att det är orimligt att han är borta såhär mycket. Styrelsemötena han går på är något han själv väljer att engagera sig i. Typ att det verkar kul att vara ordförande i bostadsrättsföreningen och liknande. Hans kompisar uttrycker nu oro för att har kontrollerar honom och typ förbjuder honom att gå på fotboll på helgen ibland. När han ska gå på fotboll så tycker han man ska träffa polarna minst 2,5 timme innan matchen, vi har 45 timmes resväg till arenan när det är trafik, hitta parkering m.m. Sedan ska han se matchen 1,5 timme, på det kan dom pausa matchen pga eldning på läktaren och så 45 minuter hem. Så en match på 1,5 timme blir blir en aktivitet på 5,5 timme minst. Om man ska vara borta hela veckor på kvällarna med olika styrelsemöten, gå på möten typ en hel lördag också med något som är otroligt viktigt då kan jag säga att han får prioritera. Han kan inte vara borta hela tiden. Hans kompisar tycker jag isolerar honom från hans vänner och därför är vår relation destruktiv. Jag finner det orimligt att han inte är närvarande med oss som familj. Han kan argumentera med att han lagar mat på nätterna och hela frysen är full med färdiga matlådor, plus att han tvättar kläder på nätterna och håller bostaden fin. Men anledningen till att han inte ska vara borta hela tiden handlar ju knappast om att han inte bidrar till hemmet utan att han borde träffa och umgås med sin familj. Det blir ju ingen tid för oss två att sitta ner och prata och umgås. Eller hans tid med barnen. Kontrollerar jag honom?

Anonym (Prioriterar) skrev 2025-06-07 10:01:23 följande:

Jag är den som är föräldraledig. Och ja tre kvällar i veckan är det olika styrelsemöten eller liknande möten. Om man engagerar sig i alla möjliga saker hela tiden så blir det många möten. Det är inte för samma föreningar utan han är väl engagerad i 10 olika saker, så tro mig, han har att gör. Så vi ses aldrig om jag inte säger ifrån. Sedan kan han då gå iväg med barnen själv till parken när han fått skäll, men då står han ju bara och svarar på mejl och liknande från parken med barnen. Han är ju aldrig närvarande även när han är fysiskt på plats

Ni skulle behöva gå i parterapi. Någon utomstående måste förklara för honom att när man skaffar familj, måste man dra ner på vissa saker, prioritera familjen, samt att du har lika mycket rätt till egentid som han har. Någon utomstående måste kanske säga detta, eftersom han inte lyssnar på dig.

Fast man tycker ju att han borde fatta det av sig själv, men det gör han tydligen inte. Eller ville han inte ha barn? När ska han vara föräldraledig förresten?

Det är så mycket som är fel och tokigt här. Om han inte skärper sig och blir en NÄRVARANDE make och far, kommer det inte att hålla mellan er. Även om ni inte skiljer er, utan du stannar och låter honom leva sitt eget liv, kommer ert förhållande att dö.

Det är viktigt att ge varandra utrymme och egentid, men han är borta alldeles för mycket. EN kväll i veckan, samt någon lördag då och då, hade räckt. Och då ska du ha lika mycket tid till möten, träning eller att träffa kompisar, om du vill. Eller är han ok med att ta hand om barnen ensam, om du försvinner tre kvällar i veckan?

DU om någon borde behöva komma ur hemmet och få egentid, eftersom du är föräldraledig.

Kontrollerar partner?

INNEHÅLL