Kan en lärare ge för mycket böcker?

Det är stor skillnad att läsa faktaböcker som man ska memorera och att läsa biografier. Att i exempelvis historia läsa Anne Franks dagbok och prata om hur det kunde vara för en ung judisk kvinna under andra världskriget gör att det blir mer verkligt. Det blir människor vi diskuterar och inte antal döda utan hur kunde vardagen se ut. Jag tycker inte att en sån bok räknas till en faktabok, meningen är att skapa en känsla, förståelse och sammanhang. 

  Att läsa 1-3 romaner i veckan är ju rimligt i min värld, inte som skoluppgift nu utan vad som är rimligt att orka läsa. 

Det är inte mycket med 300 sidor för en roman, som motsvarar det jag gett eleverna. Vi har dessutom ett problem med att folk på universitetet är för läsovana. När tycker du vi ska få eleverna att läsa? 

Eleverna har presterat väldigt bra, det finns inga klagomål på betygen, problemet är att dom behövt anstränga sig. Är det verkligen rimligt? Ska jag bara skriva ett betyg som inte stämmer överens med elevernas kunskaper.

Fixerad vid böcker, hur tycker du jag ska erbjuda eleverna att ta till sig komplex information då? 

Jag har ex antal minuter att undervisa på i veckan. 

Jag kan göra som många andra lärare gör, jag kan stå och hålla föreläsningar i klassrummet och sedan skicka hem eleverna och göra sina skriftliga inlämningar hemma, där dom ska visa att dom kan resonera m.m

Jag har ingen aning om eleverna gör dessa inlämningsuppgifter själva, det ställer betydligt högre krav på eleverna dessutom. 

Jag gör tvärtom. Litteraturen får dom läsa hemma, dom får göra anteckningar om dom vill för att komma ihåg vad dom läst och sedan ska dom komma förberedda till skolan. I klassrummet sedan arbetar vi med texten. Vi resonerar och gör saker praktiskt av det vi lärt oss och fördjupar oss på lektionen. 

Vad tycker du är bäst? Min läxa bygger på att man ska läsa, det är ju en betydligt enklare uppgift än att både läsa, resonera och skriva?. Att resonera med andra skulle aldrig hinnas med på lektionerna annars heller.,

Hur tycker du jag ska lägga upp det annars då när man har begränsat med undervisningstid med eleverna? 

Jag är hem och konsumentkunskapslärare. 

Är du medveten om att dom praktiska ämnena kräver massa teori? Eleverna ska ägna sig åt jämställdhet och konsumtionsfrågor, resonera kring arbetsfördelningen i hemmet. 

Hur tycker du jag ska prata om hygien, matens påverkan på miljön och jämställdhetsarbetet och arbetsfördelningen i hemmet utan att eleverna börjar ta något personligt? Där samtalen inte blir för privata, där det inte väcker skuld och skam och motstånd utan att man bara ser det strikt teoretiskt.

Har som sagt kollegor som blivit hårt kritiserade när dom tagit upp att havre är bättre än ris utifrån miljöaspekten, att bönor och linser är ett bättre val för protein än kött och så har det blivit kaos. 

När jag lägger upp det så väver jag inte allt i ett sammanhang. Vi pratar om dom olika familjerna vi läst upp och då neutralt kan prata om hur vi tycker en viss sak ser ut idag. Utifrån ett sammanhang så har ju alla det bättre. Ingen förälder behöver ringa och bli arg för att vi pratar om arbetsfördelningen i hemmet. När mina elever jämför arbetsfördelningen i hemmet så är det inte en jämförelse med varandra utan vi pratar om strukturella skillnader som är utifrån att leva på 2020-talet.  

Vi jämför det med familjerna vi läst om från 1920-1940-1960 och så. 

När vi ser det utifrån historia så blir det ingen smutskastning om att män och pappor är lata och att dom inte gör någonting... när jag började som lärare och inte undervisade på det sättet jag gör idag så blev samtalen hos tjejerna väldigt polariserande och killarna i gruppen blev avskräckta. 

Så det handlar om att förstå vad vid arbetar med. Varför är sakerna viktiga och att bjuda in till samtal som blir givande. 

Mitt ämne kan ju annars bli väldigt personligt också, ett utpekande. Några föräldrar äter en diet enbart på kött exempelvis. Där dom äter rå lever och inälvsmat för att få i sig C vitamin. Detta har det ju också blivit bråk om tidigare när vi pratat om att göra medvetna val utifrån miljön. Det blir personligt när jag pratat allmänt om det. 

När det blir allmänt och det blir personligt så blir det ju även ett motstånd. När det blir motstånd så sparkar ju folk bakut och tar ändå inte till sig informationen som sakligt och neutralt utan det är politisk propaganda och jag är miljöpartist, vilket jag visserligen inte är. Inte heller vegan?

Sedan har inte rektorn något problem med mitt sätt att undervisa på, rektorn har problem med att ett fåtal föräldrar klagat. 

Har ingen autism? frågan är väl vad vi lär barnen om vi inte kräver att dom läser mer? Hur ska vi bygga upp deras läsförmåga när du själv säger att dom knappt läser idag. Vi har problem på universiteten med elever som inte orkar läsa kurslitteraturen där heller. Vad anser du lösningen ska vara. För det här handlar inte att alla ska vara lika intresserade av samma sak som än själv. Alla lärare ska pracka på eleverna saker dom inte kanske har samma intresse för. Det gör inte en lärare till autistisk. Mina elever tycker det vi gör är kul, dom får bra betyg. Der som det klagas över är att eleverna behövt anstränga sig. Men det blir inte roligare sen när man kommer till gymnasiet och plötsligt då får betydligt mer litteratur? när jag gick i gymnasiet så kunde jag i små ämnen i exempelvis historia läsa tre böcker på 1200 sidor sammanlagt. Det var inget jag valt själv utan i historian skulle vi läsa om typ en specifik konflikt i världen. Det behövde vi då läsa massor om
då utöver allt annat vi läste Och då var det böcker på universitetsnivå? I vilken ålder ska barnen utmanas, är det bra med ett stort glapp sen och i vilken ålder ska glappet komma. Du kan fundera på det istället för autism. 

Gå utanför mitt ämne? Jag håller mig till ämnet?.

Det finns väldigt mycket som tyder på att hemkunskapens mål och innehåll inte ryms utifrån den lektionstiden vi har. Det handlar även om att få kunskaper som sedan finns kvar. Att ge skriftliga inlämningsuppgifter som ska göras hemma kan vara väldigt svårt för många. Att sitta själv och argumentera och problematisera saker. Du ska då både läsa och förstå det mer komplext. Många behöver hjälp av en vuxen för att göra detta. På min skola har vi blivit betydligt mer krävande nu med ChatGPT och vi har även problematiserat den typen av hemuppgifter då vi inte vet vem som skriver och att det bli ojämlikt. Mina lektioner gör att det betygsgrundade arbetet faktiskt görs i klassrummet där vi bland annat diskuterar. Mitt ämne handlar ju om stora ämnen som Agenda 2030, det är något stort och viktigt med allt det andra arbetet. Sedan finns det ju olika sätt att tolka betygskriterierna. Vissa lärare kan ju vara snälla och sätta betyg på det man hunnit med. 

Men du tycker det är bättre med uppgifter som är mer svåra och där eleverna inte klarar av att arbeta självständigt hemma, just din dotter kanske klarar detta, men alla gör inte det. Men alla borde kunna klara av att läsa en bok när man är 15 år, det är alltså en läxa som eleven kan arbeta självständigt med. 

Vet du vad din dotter gjort på hem och konsumentkunskapen utöver att matlagningen. 

Lärare kommer alltid få kritik? några få föräldrar (två) har klagat.? resten är nöjda. 

tycker du jag ska ändra för två kommentarer. 

Ingenting händer om någon slarvar med läxorna till mig? ingenting 

Är det inte?? Om alla struntar i läxan så blir det ett problem, men alla har inte problem med att läsa och är inte utbrända. Majoriteten uttrycker att det är intressant och är väldigt engagerade på lektionerna. Om någon har hoppat över att läsa så är dom inte förberedda inför lektionen, men om dom lyssnar på dom andra kanske dom tar till sig någonting av det som diskuterats, men för att kunna diskutera måste ju majoriteten ha läst. Mitt ämne är som sagt känsligt, vet många lärare som har uppgifter att göra hemläxor om hur arbetsfördelningen ser ut mellan föräldrarna i hemmet, dom ska intervjua föräldrarna om föräldraledighet och får olika listor Där dom ska fylla i vem som gör vad i hemmet och efter det får dom sitta i skolan och jämföra hur dom har det med sina föräldrar. Det kan bli kaos.

Jag har inga diskussioner kring elevernas föräldrar. Vi diskuterar dåtid, nutid och hur vi tror det kommer se ut i framtiden. Om dom inte har läst något så blir det svårt att diskutera något annat än egna erfarenheter. 2-3 sidor saknar relevans, jag är inte ute efter några detaljer. Om du läser en bok, då vet du väl handlingen i boken, hur ska du förstå handlingen efter 2-3 sidor? Texten är inget vi ska memorera i detalj. Vissa böcker ska du memorera fakta, här den djupare förståelsen det relevanta. På samma sätt som Anne Franks dagbok, det intressanta är inte att dom har bunkrat lök och lever på det, däremot kan det skapa en förståelse för levnadsförhållandena som helhet, man får en känsla för situationen.

Mitt ämne handlar ju lika mycket om konsumtion som hållbara matval. Det känns som att du inte har koll på ämnet helt enkelt. Böckerna handlar inte bara om jämställdhet, det var exempel, det tar upp väldigt många saker som ingår. 

Det är inte heller jag som hittat på att vi ska utgå från agenda 2030.