Kan en lärare ge för mycket böcker?
På hur lång tid? Och hur mycket liknande läsning har de i övriga ämnen?
På hur lång tid? Och hur mycket liknande läsning har de i övriga ämnen?
Jag är en snabb läsare, men 1-3 romaner i veckan är knappast normal lästakt hos de flesta. Dessutom blir det knepigt att läsa flera romaner samtidigt, så du behöver ju synka det med övriga ämnen. Och ungdomarna bör inte ha hela skolårets romanläsning upptecknad, även om det absolut kan vara givande. Rimligare med fler böcker i svenska (stort ämne, relevant läxa) än i tex bild.
Rektorn har ju mer övergripande koll än vi på ett anonymt forum.
Fixerad vid böcker, hur tycker du jag ska erbjuda eleverna att ta till sig komplex information då?
Jag har ex antal minuter att undervisa på i veckan.
Jag kan göra som många andra lärare gör, jag kan stå och hålla föreläsningar i klassrummet och sedan skicka hem eleverna och göra sina skriftliga inlämningar hemma, där dom ska visa att dom kan resonera m.m
Jag har ingen aning om eleverna gör dessa inlämningsuppgifter själva, det ställer betydligt högre krav på eleverna dessutom.
Jag gör tvärtom. Litteraturen får dom läsa hemma, dom får göra anteckningar om dom vill för att komma ihåg vad dom läst och sedan ska dom komma förberedda till skolan. I klassrummet sedan arbetar vi med texten. Vi resonerar och gör saker praktiskt av det vi lärt oss och fördjupar oss på lektionen.
Vad tycker du är bäst? Min läxa bygger på att man ska läsa, det är ju en betydligt enklare uppgift än att både läsa, resonera och skriva?. Att resonera med andra skulle aldrig hinnas med på lektionerna annars heller.,
Hur tycker du jag ska lägga upp det annars då när man har begränsat med undervisningstid med eleverna?
Oj. Blir inte stort fokus på läs/skrivuppgifter och historisk kontext där väldigt ämnesövergripande?
Hade ju kunnat bli ett intressant ämnesövergripande projekt med samhällsvetenskap, historia, naturvetenskap och genus, men svårt att se den stora relevansen i ett så praktiskt och litet ämne?
Och det går säkerligen att göra på ett jätteintressant sätt, därav förslaget att ha en ämnesövergripande projekt period. Maten är ju en av de största drivkrafterna för miljöproblemen, så det kan inte hemkunskapen själv ansvara för. Osv.
Dagens våttorkning av golv har ju inte direkt något att göra med livsmedelshygien för 100 år sedan.
Ditt koncept är ju inte riktigt så framgångsrikt som du vill framhålla här, utan har lett till klagomål från både föräldrar (elever) och rektor.
Hur tycker du jag ska prata om hygien, matens påverkan på miljön och jämställdhetsarbetet och arbetsfördelningen i hemmet utan att eleverna börjar ta något personligt? Där samtalen inte blir för privata, där det inte väcker skuld och skam och motstånd utan att man bara ser det strikt teoretiskt.
Har som sagt kollegor som blivit hårt kritiserade när dom tagit upp att havre är bättre än ris utifrån miljöaspekten, att bönor och linser är ett bättre val för protein än kött och så har det blivit kaos.
När jag lägger upp det så väver jag inte allt i ett sammanhang. Vi pratar om dom olika familjerna vi läst upp och då neutralt kan prata om hur vi tycker en viss sak ser ut idag. Utifrån ett sammanhang så har ju alla det bättre. Ingen förälder behöver ringa och bli arg för att vi pratar om arbetsfördelningen i hemmet. När mina elever jämför arbetsfördelningen i hemmet så är det inte en jämförelse med varandra utan vi pratar om strukturella skillnader som är utifrån att leva på 2020-talet.
Vi jämför det med familjerna vi läst om från 1920-1940-1960 och så.
När vi ser det utifrån historia så blir det ingen smutskastning om att män och pappor är lata och att dom inte gör någonting... när jag började som lärare och inte undervisade på det sättet jag gör idag så blev samtalen hos tjejerna väldigt polariserande och killarna i gruppen blev avskräckta.
Så det handlar om att förstå vad vid arbetar med. Varför är sakerna viktiga och att bjuda in till samtal som blir givande.
Mitt ämne kan ju annars bli väldigt personligt också, ett utpekande. Några föräldrar äter en diet enbart på kött exempelvis. Där dom äter rå lever och inälvsmat för att få i sig C vitamin. Detta har det ju också blivit bråk om tidigare när vi pratat om att göra medvetna val utifrån miljön. Det blir personligt när jag pratat allmänt om det.
När det blir allmänt och det blir personligt så blir det ju även ett motstånd. När det blir motstånd så sparkar ju folk bakut och tar ändå inte till sig informationen som sakligt och neutralt utan det är politisk propaganda och jag är miljöpartist, vilket jag visserligen inte är. Inte heller vegan?
Sedan har inte rektorn något problem med mitt sätt att undervisa på, rektorn har problem med att ett fåtal föräldrar klagat.
Hemkunskap varken kommer eller ska lösa att många läser för lite.
Du behöver anpassa din undervisning både till hur stor tid/del du har att tillgå, och till lämplig nivå. Ingen åk9 kommer vara färdigutbildade, det är inte ditt uppdrag.
Är flera romaner om historisk kontext verkligen det bästa (och mest effektiva, utifrån begränsad tid och att du får klagomål) sättet att få ungdomar att förstå att det är dumt med konsumtionslån? Eller kan du få stöd att hitta andra alternativ?
Det finns väldigt mycket som tyder på att hemkunskapens mål och innehåll inte ryms utifrån den lektionstiden vi har. Det handlar även om att få kunskaper som sedan finns kvar. Att ge skriftliga inlämningsuppgifter som ska göras hemma kan vara väldigt svårt för många. Att sitta själv och argumentera och problematisera saker. Du ska då både läsa och förstå det mer komplext. Många behöver hjälp av en vuxen för att göra detta. På min skola har vi blivit betydligt mer krävande nu med ChatGPT och vi har även problematiserat den typen av hemuppgifter då vi inte vet vem som skriver och att det bli ojämlikt. Mina lektioner gör att det betygsgrundade arbetet faktiskt görs i klassrummet där vi bland annat diskuterar. Mitt ämne handlar ju om stora ämnen som Agenda 2030, det är något stort och viktigt med allt det andra arbetet. Sedan finns det ju olika sätt att tolka betygskriterierna. Vissa lärare kan ju vara snälla och sätta betyg på det man hunnit med.
Men du tycker det är bättre med uppgifter som är mer svåra och där eleverna inte klarar av att arbeta självständigt hemma, just din dotter kanske klarar detta, men alla gör inte det. Men alla borde kunna klara av att läsa en bok när man är 15 år, det är alltså en läxa som eleven kan arbeta självständigt med.
Vet du vad din dotter gjort på hem och konsumentkunskapen utöver att matlagningen.
Om kursplanen är felaktigt upplagd i tid, är det verkligen elevernas uppgift att kompensera för hela den skevheten med sin fritid?
Jag säger inte att läxor alltid är fel, men du måste ha med dig perspektivet med total arbetsbelastning. Läxor ska inte göras varje ledig minut.
Lärare kommer alltid få kritik? några få föräldrar (två) har klagat.? resten är nöjda.
tycker du jag ska ändra för två kommentarer.
fortfarande irrelevant med min tolkning. Men din chef har ju gjort bedömningen att det är relevant att be dig ändra om.
Agenda 2030 ska ju du/hemkunskapen stå för hela kunskapen kring, utan bara hur matval relaterar dit.
Läxor ska ju ha ett tydligt mervärde. Om inget händer av Att strunta i dem är ju frågan vad syftet är. Däremot beskriver du ju nu motsatsen, alltså en tydlig konsekvens (att inte kunna vara med i diskussionen på lektionen på bra sätt) så kanske finns det visst.
Men vad är mervärdet av att det är 300 sidor istället för ett utdrag på 2-3 sidor? Då får du ju också tydligare vad som är fokus och en mer samlad grupp i att de läser i rätt tid (inte spritt över en hel termin). Hela boken kan vara tips om man vill läsa mer, men inte som obligatorisk läxa.
Eller varför att lägga diskussionerna ovan kring hur man vill det ska se ut i ens egna framtida familj/relation, snarare än hur tredje person (föräldrarna) gör idag?
Jag vet att du inte har sådana diskussioner. Du lyfter det ju dock återkommande utifrån att det är det enda andra alternativ till undervisningssätt du ser.
Det relevanta för ditt ämne är ju inte att återge handlingen i en roman, utan att få en känsla för hushållsarbetet och arbetsfördelningen där i olika historiska nedslag. Där kan du säkert hitta ett avsnitt på 2 sidor i samma bok som exemplifierar det du är ute efter. Eller tillgå annan litteratur, som tex checklistor för hemmafruar, exemplifierande bilder från olika tiders värderingar osv.
Det intressanta i den här tråden tycker jag inte är huruvida 15åringar kan läsa en bok eller inte, utan att du verkar tycka att ditt ämne är så svårt att diskutera och att du verkar lägga in alla skolans kunskaper i ett enda ämne du har eget ansvar över.
Med ett brett ämne där det är svårt under kursen att hinna med alla bitar. Är det då en rimlig ambitionsnivå att lägga läsning av 2 romaner under ett helt läsår för att kunna diskutera en liten bit (jämställdhet) av ämnet?
Att lära ut Agenda 2030 för att prata hållbara matval är kanske inte heller rätt ambitionsnivå eller knappt ens relevant.
Mitt ämne handlar ju lika mycket om konsumtion som hållbara matval. Det känns som att du inte har koll på ämnet helt enkelt. Böckerna handlar inte bara om jämställdhet, det var exempel, det tar upp väldigt många saker som ingår.
Det är inte heller jag som hittat på att vi ska utgå från agenda 2030.
Jag utgår såklart från det du skriver och det resonemang du presenterar i tråden.
Att utgå från agenda 2030 är inte samma sak som att lära ut Agenda 2030.