Jävla svärmor..
Ett lypsyl har en kork som min bebis kan stoppa i munnen och dö av. Dottern klarar inte av att låta bli att slänga allt på överallt. pch ja, hon kladdar med det och det blir maniskt att hon ska ha det. Vi får skälla på henne och svärmor skapar alltså en konflikt som vi kunde sluppit. Det blir som att svärmor är ett barn som inte lyssnar. Och när vi redan har tagit bort lypsyl från dottern och sagt att det är gjort så behöver hon inte ge igen.
Det kan anses som en tramsig sak med ljuslyktor men jag vill inte ha glas överallt där man ska leka sen eller där jag vill ha friheten att gå barfota. Grannarna blll heller inte ha glas ute på innergården. Det handlar om att min sambo säger till och hon ska respektera det.
Svärmor påpekar också, utöver kalasmat, hur vi ska ha det hemma och verkar tycka att hon ska godkänna hur det ska vara med inredningen och allt.
De som inte har en sån släkting har nog svårt att förstå. Det är småsaker det du beskriver, men det handlar ju om mängden. Det vore snyggare med hellång gardin, mjölken bör ligga på ett annat ställe i kylen, barnet borde snytas mer sällan, det är skräp på altangolvet, det är döda blad på krukväxten, barnet borde ha kortbyxor, barnet borde ha långbyxor, det är ett opraktiskt tyg på soffan mm mm.
Jag vet inte hur det är hos er, men i min familj sägs detta så gott som alltid av farmodern till mig, som är mamman, när min man inte är närvarande.