Har du tänkt på att din fixering när det gäller längd kan ha samma mekanismer som anorexia?
Det du beskriver låter inte som ett normalt missnöje med ditt utseende, som vi alla kan ha ibland, utan som något sjukligt.
Jag har en son som är lika lång som du och som också är helt fixerad vid sin längd. Han får mycket av det här från nätet där andra killar teoretiserar och nojar om längden. Det påminner om forum för anorektiker som bara är destruktiva och farliga.
När jag var i sonens ålder hade jag dysmorfofobi och jag är rädd för att han har samma tendenser.
Det spelar ju ingen roll att jag skriver att 1.74 inte är särkilt kort och verkligen inte ?kortvuxen? som du skriver för du kommer bara att komma med invändningar och bortförklaringar, precis som min son.
Min son har haft tjejer och det har varit flera tjejer som är intresserade men han är ändå, absurt nog, övertygad om att han aldrig kommer att träffa en tjej. Det är inte normalt utan sjukligt att inte kunna se verkligheten.
Om du slutar titta på längre män och i stället tittar på alla män så kommer du att se verkligheten - flera män i din längd och kortare som har flickvänner och familj och lever normala liv.
Nu vet jag inte om du oroar dig för relationer men det du beskriver har inget med verkligheten att göra. Du behöver prata med någon som är specialiserad inom dysmorfofobi eller liknande.
Min son går hos en psykolog men hon förstår inte hur illa detta här med längden är för min son, eftersom han ändå är normallång och har varit med om betydligt värre, vilket han sökte för från början,
Mitt råd till sonen är att gå ut och leva i stället för att sitta på nätet och noja. När han var yngre var han ute mycket och träffade tjejer, som alltså var intresserade. Nu hänger han mest med killkompisar som sällan går ut och då kan . han ha sin verklighetsfrånvända uppfattning intakt eftersom den aldrig utmanas.
Stick ut och lev, res, utmana dig själv och sök hjälp.
