• Anonym (Trött)

    Sambons hundar

    Hej,

    Ska försöka hålla mig hyffsat kort. Min sambo och jag har varit ihop i ca 2 år nu och hon lever för sina hundar som hon tränar och gör allt för.
    Jag fick dem "på köpet" och insåg kanske inte allt jobb. Det är hennes passion och livsstil men inte min. Hon har ingen förståelse för hur livet med tre hundar kan kosta mycket energi för någon som inte lever för det (mest irritation när jag tagit upp det). 

    Det som tär så mycket på mig är alla sysslor. Det ska ut tidigt på morgonen, promeneras, torka blöta tassar om det regnat. Ut och kissa innan vi lägger oss och (kanske torka tassar igen). Det dammsugas i stort sätt varje dag och jag passar dem när sambon tränar med någon av dem och hämtar dem efter jobbet en gång i veckan. 
    De får även sova i sängen (tre vuxna hundar), så det är inte säkert man får plats direkt när vi ska sova utan man kan få sitta och vänta till någon hoppar ner. Vaknar ofta då någon hund hoppar ner eller upp i sängen på natten osv.

    Efter allt orkar jag knappt hålla på med sånt jag själv älskar i livet.

    Så fort någon kommer hem så ska de skälla rejält till de har fått hälsa på den som kom hem.
    Då jag har försökt säga att jag kan tycka att det kan vara jobbigt så får man, "hur kan du välja att lägga energi på det". Hon har även sagt att hon hellre gör sig av med mig än hundarna (förstår jag iofs, men vill jag leva så?). Samt att hon inte ger upp drömmen om en hundvalp för en killes skull, när hon skaffade senaste valpen. Jag gick då med på det i förhoppning att det skulle gå bra.

    Funderar nu allvarligt på hur jag vill leva mitt liv och vad jag vill minnas när jag blir gammal. är det att dammsuga varje dag och torka blöta tassar m.m m.m. 

    Sorry det blev inte så kort. Men överväger starkt att göra slut pga hennes livsstil och hundar och för att jag är sopsist i priolistan medans hon är min prio ett.

  • Svar på tråden Sambons hundar
  • Tow2Mater

    Du väntar med att lägga dig tills en hund hoppar ner ur sängen så det blir plats för dig? Seriöst, ser du inte hur det låter? 

  • Anonym (Lämna)

    Det är som bäddat för att ni ska bli bittra på varandra. Jag, som dedikerad hundmänniska, vet att man måste dela intresset för att det ska bli en lycklig relation. Hundarna kommer alltid vara nummer ett för henne, alla kompromisser från hennes sida kommer kännas som att hon är hämmad och vingklippt av dig. Du kommer spendera livet med päls, blöta tassar och trångt i sängen och soffan. Du hör ju hur det låter? Ni kommer bli olyckliga med varandra. Lämna. Hitta en tjej som har mer lagom nivå på sin hobby. Låt henne hitta en man som älskar hundar han med.

  • Anonym (Trött)
    Tow2Mater skrev 2025-06-24 20:22:50 följande:

    Du väntar med att lägga dig tills en hund hoppar ner ur sängen så det blir plats för dig? Seriöst, ser du inte hur det låter? 


    Jo det har börjat sjunka in hur galet vissa saker är. Har anpassat mig för mycket och inte tagit plats själv. Nu börjar jag känna att jag verkligen fått nog (på tiden)
  • Jemp

    Ser du några justeringar som kan göras för att livet med hund ska bli lättare? 

  • Anonym (M)

    Konstigt att du inte märkte det redan i början. 


    Om hundarna tar sådan plats i hennes liv borde du märkt det från början. 

  • Alessia

    Att ha hund, i synnerhet hund som man ska träna, är en slags livsstil. Det krävs att man älskar sina vovvar och ser till deras välbefinnande, vilket kan vara tidskrävande. Det är inte troligt att en hundälskare kan leva samman med någon som mest tycker att hundar är till besvär. De skall ut bittida och sent, de hårar ner, kommer in med blöta, smutsiga tassar och en del av dem sover också i mattes/husses säng. (Det där sista ogillar jag starkt. Hundar ska ha egen sovplats).

    Jag har två hundar, stora retrievers, som alltså inte ligger i vår säng, men de ska ut, motioneras, torkas, tränas, lekas med, så det är en välsignelse att min man är precis lika hundintresserad som jag, annars skulle vårt äktenskap inte gå på tjugofjärde året, det är jag fullt klar över. Faktum är att jag brutit en förlovning för att mannen länge fejkade ett hundintresse han inte hade. Det visade sig efter hand att han faktiskt ogillade hund och yrkade på att jag skulle göra mig av med den. Jag gjorde mig av med honom i stället.

    Är du så less på hunderiet som din insändare förmedlar, ja då har du kanske bara en sak att göra. För din sambo har ju deklarerat att hundarna går före dig.

  • Anonym

    Låter som det är dags att flytta ut

  • Anonym (H)

    Ibland vet man inte hur det är förrän man upplevt det. Separera. 

  • Anonym (Betty)

    Tål inte den typen av djurmänniskor som sätter djuren framför precis allt. De är väldigt speciella. Oavsett om det är häst eller hund (vilka verkar vara de vanligaste djuren som vissa sorts människor blir besatta av). De skulle rädda djuren framför sin barn. De har så fleprioriterst tänk så de borde bara leva själva med djuren. Inte ha partner eller barn.

    Märkte du inte det från början? Vad föll du för hos henne i början ens? Hua, ryser bara jag tänker på sådan människor. 

Svar på tråden Sambons hundar