Jag kan inte välja

Anonym (Vilsen mamma) · 2025-06-27T20:07:32+02:00

jag lever med en man sedan tio år tillbaka. Vi har två fina barn ihop. dom senaste 5 åren (egentligen sedan vår första kom) har våran relation varit så svår. Vi har alltid haft en djup kontakt, nästan elektriskt mellan oss men så checkade han ut totalt. Jag har ensam gjort allt jobb hemma med hushåll, hus, barn, relation. Han har i princip tittat in i sin telefon senaste åren känns det som. Jag har i perioder bara överlevt och ibland tagit upp det som jag ansett varit fel i vår relation. Noll respons. Ytterst sällan genom Åren har vi ändå hittat varandra för någon kväll eller så sen har han checkat ut igen. Jag har varit väldigt ledsen och känt mig överkörd, utnyttjad och allt där emellan. Han har varit så arg, sur, tjurig, oansvarig och väldigt ego. Efter år av övervägande så bestämde jag mig för att jag och barnen är värda mer och jag skulle lämna honom. Vi bestämde att han skulle flytta ut, vilket han gjorde i 5 dagar och sedan var han tillbaka igen. Bestämd om att vi ska fixa det här, han ska bli bättre, barnen skall få mer uppmärksamhet och jag mer hjälp i hushållet. Jag kunde ju inte neka honom att bo i sitt hem så jag har accepterat att han kom hem igen och välkomnat hjälpen. Jag kraschade och blev väldigt utmattad så fort han började hjälp till här hemma. Nu har det gått 3 månader och han är super bra, snäll/ omtänksam/ hjälpsam och en bra pappa. verkligen en kovändning och jag är i chock fortfarande känner jag. Här har man pratat och tjatat i flera års tid och ingenting har hänt, jag har diskuterat om att gå isär i flera år men ändå har det inte tagits på allvar förens nu. nu till det problematiska, jag har sagt till min man att vår relation är på paus. för jag behöver andas och fundera på vad jag vill. Att överhuvudtaget ta steget till att lämna har tagit mig flera år. Jag har älskat honom så mycket genom åren. Jag är helt utmattad. Vi lever ihop för det är svårt att hitta boenden men också för att kunna vara bästa föräldrarna till våra barn. jag behöver verkligen hans hjälp för jag orkar inte två barn ensam alls just nu efter allt som varit. men utöver allt så har jag gått och blivit stört förälskad i min bästa vän, En 30!! År äldre man. Som älskar mig lika mycket tillbaka. Han vill leva med mig och jag vill alltid ha han i närheten. Hans lugn och trygghet är så viktig för mig. Känner mig så sedd och viktig och som en bra människa i närheten av honom. Vi har startat en sexuell relation som funkar toppen. Men man kan väl inte leva med någon som är 30 år äldre? Snart ska gå i pension och här står jag i småbarns åren helt vilsen. Han har erbjudit sig att hjälpa mig med allt. min man känner till min bästis men vet ej om att vi har startat en djupare relation. min man är väldigt ledsen och har mycket ångest för att jag vill ha paus för att fundera. hela mitt liv är upp och ner, och jag vet inte vad jag ska välja. Min man och min fina familj (också rädd att han ska falla tillbaka till gamla vanor) eller min bästa vän som är så mycket äldre men är så mycket tryggare? jag förstår att jag måste välja och att detta är fel mot dom båda.. nu har jag visserligen varit helt ärlig mot min bästis men inte mot min man.. vad ska jag välja? vh, vilsen mamma

Anonym (Sens)

Tue 1 Jul 09:43
36 svar

Återställ Anmäl

Jag kan inte välja

Problemet att män inte förstårr vad kvinnor "tjatar om" är tyvärr vanligt. Sedan blir de chockade när kvinnan begär skilsmässa. Då är det försent och kvinnan är arg, trött och bitter på mannen.

Mam ska separera om man inte längre vill vara med sin man. Är trött på hans sätt att vara och litar inte på hans förändrimg. I ditt fall drev ju hans passivitet in dig i utmattning.

Däremot vet man aldrig hur.en ny relation slutar. Din nya vän har enligt statisriken (82-65) ca 17 år kvar att leva. Varav de över 76-78 brukar vara i en rätt trött levnadstakt, ofta med sjukdomar. Men det finns ju.undantag.

I alla fall tycker jag att du i ditt beslut ska utgå ifrån vad du.tror om ditt nuvarande äktenskap, har det rejäla chanser att hålla?
Anonym (Sens)

Wed 2 Jul 21:56
#29

Återställ Anmäl

Anonym (Mnv) skrev 2025-06-29 23:43:09 följande:
1, Bättre att du lever själv än att vara med den pensionen, du är ju små barnsmamma, hur tror du Att det här kan vara bättre för dig? Tänk att du kommer vara ensam ansvarig för barnen om du lever med den där äldre manen.

2, Vem vet om din man har lärt sig från erat tidigare live och uppfostrar sina barn på ett bra sätt och fortsätta respektera dig genom resten av livet.

Jag råder dig att du ger din man en chans till för dina barns skull.

Lycka till!

Om TS skiljer sig så kommer väl föräldrarma att ha delad värdnad och varannanveckasboende? Eller skulle det inte fungera?
Anonym (Sens)

Thu 3 Jul 18:11
#33

Återställ Anmäl

Anonym (Mnv) skrev 2025-07-03 14:37:28 följande:
Ja, det ska kanske fungera men hon kommer också behöva ta hand om den där gamlingen tillsammans med hennes barn.
Var finns fördelen för henne då?
Eller hur?
Om den äldre mannen är frisk så brukar de första 10 åren efter pensionen ofta vara helt O.K. För många är det en av de lyckligaste perioderna i livet.

Det är senare i det friska åldrandet som de stora problemen kommer.
Anonym (Sens)

Fri 4 Jul 22:17
#35

Återställ Anmäl

Anonym (Usch) skrev 2025-07-02 22:12:37 följande:
Så TS valde att vänstra med en gammal gubbe för att bli bekräftad. Jävligt illa, hoppas för din egen skull att det aldrig kommer fram.

Nr1 Bryt med gubben.

Nr2 Fundera över om du behöver vara själv eller om du kan/vill få det att fungera med barnens pappa.

Kommer fram till hennes ex? De har ju tagir paus i relationen, efter vad jag förstår.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Jag kan inte välja

Jag kan inte välja

INNEHÅLL